Krönika

Johanna Linder: Vi står i vägen för att vi måste

Publicerad 28 september, 2017

ETC Jönköping

På lördag marscherar nazister på Göteborgs gator. Vi som minns Jönköping 2013 och 2014 vet hur det känns. Det känns som att få sin stad våldtagen. Det känns som att ett mörkt, främmande skepp placerar sig i luftrummet ovanför staden och hindrar allt solljus att tränga igenom. Det känns som att förlora.

Det här är en krönika.
Det är skribenten och inte ETC Jönköping som står för åsikten.

Johanna Linder

Text

Och det spelar ingen roll hur kraftfullt motståndet är, eller hur högt kyrkklockorna ringer – jag tror aldrig jag känt mig så arg, maktlös och alltigenom förtvivlad som när en flinande nazist stövlade förbi oss på Barnarpsgatan och vi stod där och inte kunde göra någonting annat än att skrika ut vår avsky.

Oavsett vad folk säger och oavsett vilka spelteorier de lägger fram om vilket typ av motstånd som skulle vara det mest strategiska och effektiva, så är det viktigt att vi står där. Och att vi som inte kan vara i Göteborg rent fysiskt ger allt vårt stöd till dem som ställer sig i vägen för ondskan med sina kroppar.