Krönika

Karin Poppius: Var finns havet av oändliga möjligheter?

Publicerad 15 november, 2015

ETC Bergslagen

När jag rör mig i staden får jag ofta känslan av att min rörelsefrihet är kraftigt begränsad.

Det här är en krönika.
Det är skribenten och inte ETC Bergslagen som står för åsikten.

Text

För två veckor sedan åkte jag till huvudstaden för att föreställa mig ett hav av oändliga möjligheter i Dansens hus, en byggnad som tycks mig större än hela centrum i Hällefors. I ett möte mellan Cullbergbaletten och koreografen Deborah Hay gavs den en timme långa föreställningen ”To figure a sea”. Och medan kropparna på scenen skapade ett rum i konstant förändring, där nästa rörelse inte gick att förutspå, slog flera funderingar rot i mig.

Jag kan inte analysera eller förklara dans och rörelse, inte på samma sätt som jag (tror att jag) kan förklara texter, meningar och ord. Och det är något befriande i detta, i hur upplevelsen får mig att associera.