Tillåt oss!

Få egenskaper är så attraktiva som avsaknad av hävdelsebehov. Förmåga att erkänna misstag, vara öppen för att göra om. Be om ursäkt.

Förlåt, jag hade fel. Det blev inte som jag tänkt.

Och nu verkar makthavare faktiskt börja backa på egna utsagor. Mjukna, sänka garden, lyssna in. Inte bångstyrigt banka på på redan inslagen väg. Jag har tre färska förföriska exempel. Hear me out, okej?

1. Universums självutnämnde erövrare Elon Musk har dragit i nödbromsen för utvecklingen av artificiell intelligens. Den senaste tidens flitiga rapportering om chattboten GPT, som uppges bete sig som om den driver en egen agenda, har fått honom, och en hel hop av tech-snillen att slå larm. Pausa utvecklingen, i  alla fall ett halvår! Vi måste nog finurla lite på det här. ”Ska vi utveckla icke-mänskliga sinnen som så småningom kan överträffa, överlista, göra oss obsoleta och ersätta oss? Ska vi riskera att förlora kontrollen över vår civilisation?” står det bland annat.

Utropet har givetvis hånats, Musk har nesligt nog själv inte bara knäböjt inför AI som framtidens frälsare, han har även varit med och grundat OpenAI – som ligger bakom den omrapporterade modellen GPT-4. Musk är också långt ifrån den första att darra lite på manschetten kring vad AI-utvecklingen kan medföra, det räcker att slå på valfri domedagsfilm från 90-talet. Men, jag tycker folk är onödigt taskiga mot Elon. Multi­miljardären har nu ödmjukt sagt okej, jag trodde på en grej men förlåt, jag hade kanske fel, stopp! Och allt han får är skit? Utvecklingen av AI är förvisso lika omöjlig att stoppa som porr på internet, men ändå. Jag skulle hellre gå på dejt med nya vad-fan-håller-jag-på-med-Elon.

2. Vindkraftverken har i den svenska valrörelsen pekats ut som hotfulla ”stålskogar” som ska stoppas till varje pris av allas vår Ebba Busch. Men, på L-kollegans Johan Pehrsons manér – ”man säger en sak innan valet, sedan säger man en annan sak efter valet” – så har hon nu ändrat sig. Vindkraften bör plötsligt byggas ut, och det rejält. Den totala vändningen kan endast förklaras av att Busch måste ha nåtts av ny information, som att det är bra att utnyttja naturliga grejer som att det blåser, och då vågat ompröva sin egen hållning. Ett svek, menar kanske de som röstade för en helt annan energipolitik. Sexigt, säger jag.

3. I panik över höjda matpriser har Moderaternas finansminister Elisabeth Svantesson vädjat till butikernas goda vilja. I intervju efter intervju har hon bett dem ”ta ansvar”, och mer eller mindre rakt ut sagt att de borde vara snälla. Det har ju nästan verkat som om jätteföretagen vill… tjäna pengar? Något som knappast borde få vinstvurmande moderater att höja på ögonbrynen. Men höjer på dem gör hon, Svantesson, vilket uppenbart bara kan förklaras av att hon inte längre håller kapitalism och fri konkurrens särskilt högt. Än har hon offentliggjort att hon ändrat sig, men jag spår att ett partibyte är nära förestående för ministern. Kom ihåg var ni hörde det först!

Visst gör det ont när knoppar brister. Men nog lyser vårsolen lite starkare av detta skinnömsande? Nu har jag inte stenkoll på civilståndet för ovan nämnda exempel, men deras drag bör med all rimlighet också ge ökad chans till romans. Let the sunshine in!