Krönika

Julia Skott: Skorna på sätet eller nazistiska slagord – vem säger till?

Publicerad 4 oktober, 2017

Dagens ETC

Tanten orkar inte försöka uppföra sig. Orkar inte vara rädd. Man kan vara död i morgon, då kan man lika gärna stolpa på idag, skriver Julia Skott.

Det här är en krönika.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Julia Skott

Text

Ibland skämtar folk om att början och slutet på livet är likadant. Man sitter i sin blöja och behöver hjälp med allt. Men det är nog också lite så att de första fem åren är som de sista femton — du har all tid i världen och ingen som kan kräva något av dig, och du kommer undan med saker antingen för att du är lite gullig eller för att du inte förstår bättre. Och om du inte kommer undan med dem och folk blir sura så kanske du inte ens bryr dig.

Som Elin Grelsson Almestad skrev häromveckan är det tanterna, ”batikhäxorna”, som bär de ideella rörelserna som hjälper flyktingar och nyanlända. Lika mycket bär de resten av det ideella Sverige. Likaså kulturvärlden. De köper böckerna, biljetterna, kurserna. De ser till att saker funkar och blir av.