Krönika. Kawa Zolfagary.

2016-02-08 19:00

Tänk om vi hade ställt lite krav på våra banker

Det enda som kan stoppa eller åtminstone förmildra den kommande kraschen är politisk handling. Så, när hörde ni sist ett politiskt parti driva frågan om hårdare kontroller av banker och deras handel? skriver Kawa Zolfagary.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Föreställ dig att ditt hus brinner. Du springer ut på gatan, knackar på hos dina grannar och varnar dem, men ingen verkar bry sig. De sitter lugnt kvar medan elden sprider sig till deras hus. Inte ens brandkåren vill rycka ut för att släcka elden. Du kan skrika och varna hur mycket du vill, men vi tänker låta allt brinna ner. Ungefär så verkar världen hantera den kommande finanskrisen. Vi vet alla att den kommer, men ingen tänker göra något för att stoppa den.

De flesta är överens om att en ny kris är på väg, men att vi är bättre lämpade och redo denna gång. Konstigt nog lät det likadant innan den totala kraschen 2008, då var man övertygad om att vi skulle kunna hantera situationen. Det slutade med att skattebetalarna fick rädda bankerna som skapat krisen till att börja med. Samma banker som idag är större än de var före kraschen 2008, och som fortsätter med det som skapade den förra krisen. Före kraschen 2008 var värdet på derivatmarknaden uppe i 500 triljoner dollar. Ja, du läste rätt, triljoner. Idag är samma marknad värderad till över 700 triljoner dollar. För att sätta det i perspektiv så är det mer än tio gånger så mycket som den globala ekonomin. Jag skulle skriva ut alla nollor i talet men då skulle jag gå över den här krönikans teckenbegränsning.

Och vi har inte kommit till det värsta än. Runt 2008 hade vi regeringar som hade någorlunda stabil ekonomi och som kunde hantera krisen. Idag är samma regeringar kraftigt försvagade. Inte nog med att vi står inför en ännu större kris, vi har alltså mindre resurser att möta krisen med. Det ska sägas att derivat i sig inte är något ont, men mycket tyder på att den typen av derivat som det handlas med idag är i princip lika osäkra som derivaten som ledde till kraschen 2008.

Det enda som kan stoppa eller åtminstone förmildra den kommande kraschen är politisk handling. Så, när hörde ni sist ett politiskt parti driva frågan om hårdare kontroller av banker och deras handel? Finns det några som ens diskuterar ämnet? Kanske beror tystnaden på att ämnet är för svårt eller för att intresset bland befolkningen inte finns. Kanske är det helt enkelt så att ingen vinner val på att ge sig på samhällets största och mäktigaste ekonomiska institutioner. Då är det bra mycket enklare att ge sig på flyktingar.

Flyktingar och invandrare diskuteras konstant i ekonomiska termer. Hela mitt liv har jag fått höra att jag är i Sverige på nåder, om jag inte bidrar på det sätt som krävs av mig så ska jag ut. Om våra gränser ska vara öppna för den som flyr krig så måste det vara ekonomiskt lönsamt. Det skrivs otaliga artiklar om flyktingmottagandets kostnader, på bloggar och i sociala medier flödar siffror om vad människor som söker en fristad undan bomber kan tänkas kosta svenska skattebetalare. Pengar är alltså oerhört viktigt och vi vill försäkra oss om att vår välfärd pallar trycket. Men det verkar som att intresset försvinner fort när siffrorna inte går att använda till att slänga ut folk från landet.

Om det primärt hade varit en fråga om ekonomi så hade vi granskat bankerna. Regleringar och punktskatter på bankernas handel skulle inte bara minska risken för finanskrascher utan dessutom kunna bekosta både välfärd och flyktingmottagande utan problem. Det är ingen naturlag som bestämmer att samhällets rikaste institutioner ska få göra precis som de vill utan krav eller granskning. Det är vi och den politik vi väljer som avgör det.

Tänk om vi hade ställt lite krav på våra banker. Fyra av SEB:s högsta chefer tjänade tillsammans över 100 miljoner kronor 2014. De får alla saftiga bonusar, fast de kallas inte bonusar. För att det inte ska sticka för mycket i ögonen döljs det bakom utdelningar i andra former som vanligt folk har svårare att ta till sig. Det är inte bara hos SEB det ser ut så utan alla andra stora svenska banker har liknande system. Detta fast bankerna fick räddas av staten, med våra skattepengar, efter förra finanskrisen. Svenska storbanker tjänar mer än någonsin, det är belöningen för att vi löst deras kris.

Jag har alltid sett ekonomi som ett svårbegripligt och trist ämne. Vilket det också i ärlighetens namn är. Men tiden där vi ler och låtsas som inget medan vi går mot nästa kris borde vara borta för länge sen. Jag tänker dra mitt strå till stacken genom att lära mig mer och granska så gott jag kan. Mycket som sker nu förstår jag bara på en väldigt grundläggande nivå, men med tiden kommer kunskapen växa ikapp finansbubblan. Om den inte hinner spricka först.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Plus

Vegetarianism är inne, det är till och med vanligt att folk blir veganer.

Minus

Djurrätt och klimathot får inte bli en fråga som handlar enbart om individers konsumtion.

 

Kawa Zolfagary
Kawa Zolfagary 

Debattör, pressekreterare för Kommunal och författare till Vita kränkta män. Var fjärde vecka skriver han krönikor i Dagens ETC.