Mitt i natten hämtas Karen av en mystisk taxi och förs till tv-seriens skådeplats Rigshospitalet. Här vill hon lösa mysterierna som aldrig fick svar i den danska kultseriens första två säsonger. Detta trots att sjukhusets säkerhetspersonal varnar; spökerierna var ju bara trams, regisserat av ”idioten Trier”. Så glider verkligheten in i fiktion och blir en spännande jakt i de danska katakomberna.
Andligt läckage
”Kanske har det blivit för mycket med högmodet och det konsekventa förnekandet av det andliga. Små tecken på trötthet börjar visa sig i de annars så solida och moderna byggnaderna,” säger en berättarröst i ”Rikets” intro innan den genialt knasiga signaturen ”Ding dong” rullar igång.
De senaste åren har begreppet ”avförtrollning” bubblat i kulturdebatten. Ola Söderholm har pratat om det i podden ”Stormens utveckling”, i september släpptes antologin ”Vetenskapens förtrollning och avförtrollning”, och tidningen 10-tal ägnade redan 2017 ett helt nummer åt ”förtrollning”, där filosofen Jonna Bornemark slog fast att ”Det moderna samhället blir en rationalitetens järnbur”.
Begreppet ”avförtrollning” brukar förknippas med den tyska sociologen Max Weber som i början av det förra seklet ville beskriva det moderna och byråkratiserade västerländska samhällets distansering från det magiska och sakrala. Ett samhälle där vetenskap, teknik och rationalitet värderas högt, på bekostnad av det existentiella, som tro, vidskepelse, känslor och intuition.
I och med Lars von Triers återuppväckta ”Riket” går det inte att undgå att tänka på Webers högaktuella begrepp. Bakom skräcken och den roliga buskisen är ”avförtrollning” seriens hela premiss. Här, på Rigshospitalet, har tilltron till vetenskapen gått så långt att läkarna har ett hemligt ordenssällskap i källaren där de tillber ”Videnskaben”. Den som ägnat sig åt alternativmedicin eller druckit flummigt kamomillte straffas genom slag på fingrarna med linjal.
Men något börjar spricka fram ur väggarna, ett slags andligt läckage – eller ”återförtrollning”, om man så vill.
Astrologi och spådamer
”Riket Exodus” är långtifrån ensam om att försöka återförtrolla samtiden. I Lisa Langseths Netflix-serie ”Kärlek & Anarki” tvingas huvudpersonen inse att status och effektivisering inte är svaret på välmående, varken själsligt eller för ett företag, och i kommande filmen ”Året jag slutade prestera och började onanera” säger huvudpersonen Hanna upp sig från sitt stressiga jobb för att återanknyta till sin sinnlighet.
Redan 2018 bjöd medieprofilerna Hannah Widell och Amanda Schulman på både spådam och en astrolog när de anordnade kräftskiva för influencers.
På Bokmässan i Göteborg hålls seminariet ”Vad är ditt stjärntecken? Kristaller och förtrollning av världen”. Här diskuterar panelen hur intresset för nyandlighet har ökat explosionsartat, bland annat i form av tarot, kristaller och häxeri. Liv Strömquist, aktuell med boken ”Liv Strömquists astrologi” pratar om trenden kring stjärntecken som ett slags behov av berättelser.
Själv tror hon inte på astrologi, men menar att människor i alla tider vänt sig till berättelser som en existentiell nödvändighet. Det är en del av oss som den moderna vetenskapen inte kan tillfredsställa.
I en intervju med Dagens ETC förklarar hon att astrologi också kan bli ett sätt att unna sig att gå emot rationellt nyttotänkande, något som kan kännas både befriande och roligt.
”Inom vänstern så finns det ett slags ’comic relief’ i att vara astrologiintresserad. Man kanske känner att det är så himla mycket motvind med all sinnessjuk högerpopulism, en allmän konservativ våg och klimatkrisen”.
Samtidens dårhus
”Även en svensk är ju ett slags människa” säger en av danskarna i Lars von Triers ”Riket Exodus”.
Mikael Persbrandt spelar sonen till den döde neurokirurgen Stig Helmer (som i originalet spelades av Ernst-Hugo Järegård). Helmer junior är Sveriges främste läkare och har nu kommit till Rigshospitalet för att förstå landet som gjorde hans pappa sinnessjuk.
Det blir återigen en kulturkrock. Den torre svensken försöker införa hen-reform på neurokirurgiska avdelningen, klagar över bristen på etnisk diversitet trots att han själv är rasist och tappar det fullständigt när hans kollega ploppar ut sitt öga med en tesked. Allt är absurt. Men i det bisarra erbjuds en rolig spegling av samtidens dårhus. Det är såhär vi håller på, människan.
Den sekulära moderniteten tillfredsställer inte alla våra behov. Kanske vill Lars von Trier med ”Riket” poängtera att vetenskapen också riskerar att bli en sekt? Allt går inte att mätas eller opereras av en överläkare för att bli friskt. Överläkaren kan vara dåre, och den tokiga sömngångaren en andlig mästerdetektiv.
I den rationella samtiden tappas något bort. Förmodligen är det ett andligt läckage vi ser bland astrologi, tarotkort och spådamer på kräftskivor.
Lars von Trier är något på spåret: Trots teknologiska framsteg och knivskarpa hjärnor verkar mycket gå åt helvete. Det är inte konstigt att så många ger sig ut på jakt i den andliga världens katakomber.
