Krönika: Politikerna borde vara mer i sandlådan

Hon är min brors dotter. I en ålder där världen kräver större förklaringar än någonsin. Bilden hon tittar på visar ett litet barn som snart kommer att vara död. Kroppen är förvriden och uppsvullen. Så som den blir när den utsätts för långvarig svält. För några år sedan vann bilden mängder med fotopriser. Nu upptar den hela hennes värld. Men inte för sin komposition eller för att den ”fångade ögonblicket”. Utan för att fotografen var där. Men inte räddade barnet. 

Vi försöker förklara. Och jag har inga svar. 

Jag tror inte att en enda vuxen kan ge ett svar som känns rimligt i hennes öron. Det beror så klart på att det inte finns ett sådant. Ett rimligt svar på varför världen är och ska fortsätta vara orättvis. 

Ingen av oss vuxna vill eller kan säga till ett barn, att deras och våra liv är mer värt för att vi är i Sverige. Vi kan inte säga till dem att andra barn förtjänar att dö, för att deras föräldrar födde dem och älskade dem, men i ett fattigare eller mer krigsdrabbat land än här. Vi kan inte säga till dem, att det är rätt att de svälter, eftersom den delen av världen som de bor i, drabbas hårt av klimatförändringar som förstör skörden.

Vi kan inte säga en enda av de meningarna, för att vi vet att det inte är sant. När vi speglar oss i det tioåriga barnets blick, blir världen precis så absurd och vidrig som den faktiskt är.  

Jag tänker att det finns några som verkligen behöver fler -barnaögon att spegla sig i. Att svara på frågor inför. Att påminnas om.  

Jag skulle vilja att barn pratade med de politiker som i dag väljer att behålla avdrag och sänkta skatter för dem som redan har allra mest. Som väljer att prata om volymer och hårdare krav. Skulle vilja se dem förklara för varför vissa ungar ska fortsätta ha ont i magen när sommarlovet är slut och de då ska behöva berätta hur deras mamma som jobbar i vården inte ens har råd att ta semester. 

Förklara varför några andra barn ska få åka utomlands och bada i Medelhavet varje lov, inte bara på sommaren. Och förklara varför en tredje grupp barn ska drunkna i samma hav, när de försöker fly från krig och förföljelse. 

När de ska säga att barnen får skylla sig själva, för den orättvisa värld som vuxna beslutat om att skapa och upprätthålla hoppas jag att de i stället tystnar. 

När beslutet om extravalet kom, skrev en del debattörer och andra i de sociala medierna att politikerna beter sig som om de befann sig i en sandlåda.

Herregud, som jag önskar att de ibland gjorde just det. Mycket hellre det än i föreställningen om att det är bra av dem att fortsätta upprätthålla den orättvisa världsordningen.