Krönika

Selma Brodrej: På julafton förvandlas jag till en vuxen bebis

Publicerad 23 december, 2022

Bild: Johan Svensson

Dagens ETC

Med bilden av brösten vid övergångsstället framför ögonen svär jag därför på att bete mig som en riktig vuxen denna jul.

Det här är en krönika.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Selma Brodrej

Text

Varje jul är det samma sak. Någonstans i mellandagarna kommer jag krypandes med stora puppy eyes till min kille och frågar ”spontant” om det inte börjar bli dags för oss att skaffa barn. Han, som varit med ett tag, brukar avfärda förslaget och påminna om att jag alltid drabbas av en plötslig barnlängtan under familjehögtiderna men att denna längtan är något vi inte ska agera på eftersom det ”redan under nyårsnatten brukar bli tydligt att jag absolut inte är redo för epitetet mamma”.

Men det är något med julens traditioner som lämpar sig dåligt för en släkt som min, där även de yngsta deltagarna passerat 20. Eller så behöver det självklart inte vara, många småbarnsföräldrar längtar säkert efter en jul där ljusen kan brinna fritt och samtal pågå utan avbrott av blöjbyten. Men i mina ögon behövs barnen för att fånga den RIKTIGA julkänslan, den som gör att julen inte bara känns som en teaterpjäs utan publik.