Dilan Apak: Mer marmor till barnen!

Jag har läst nyheter igen och som vanligt är det nästan att jag trillar av stolen. Den här gången har LO gått och gjort en kartläggning som riktigt kastar upp och ner på allas vår verklighetsuppfattning. Landsorganisationen i Sverige har riktat sin blick mot Gävleborg och jämfört medelinkomsten mot hur många barn som går på fritids. Resultatet är häpnadsväckande och visar på följande mönster: ju högre medelinkomst det är i ett område, desto fler av inkomsttagarnas barn går på fritids.

Många är vi nu som inser att vi har levt i en lögn. Här har i alla fall jag gått ett helt liv och tvättat ner hjärnan med att fritids är varje fattigt barns Messias. Å andra sidan, tänker jag efter att ha smält nyheten en aning, kanske det inte är så ologiskt att fritids är mer givande för de rika barnen. Det måste vara en exotisk sak, ett spännande skifte av perspektiv, att få gå in i en värld som är full av vuxna men helt saknar resurser. För fattiga barn finns det väl ingen charm i att gå från en understimulerad miljö till en annan. Korv och makaroner blir bara en intressant måltid för någon som på grund av arv och miljö känner sig rebellisk i närheten av halvfabrikat.