Krönika. Katarina Mazetti.

2018-11-26 17:00
Puffetikett
Dagens ETC

Lär av pingvinerna - och undvik en klimatkollaps

Släktet pingviner har funnits i 65 miljoner år. Det är klart att vi har något att lära.

Släktet pingviner har funnits i 65 miljoner år. Människosläktet Homo sapiens i 2 miljoner år. Det är klart att vi har något att lära.

Pingviner är flockdjur. När kylan plågar dem som värst ställer de sig i en tät flock och hjälps åt att hålla värmen. Och sedan roterar de sina positioner – genom en gåtfull gemensam överenskommelse turas de om att stå ytterst och släpper in varandra i värmen i rättvis ordningsföljd. Den totala, platta demokratin, med överlevnad som mål.

Hur uppnår man sådan? Det måste vara genom sådana allomfattande stumma överenskommelser som vi får med oss planetens befolkning på de förändringar vi nu står inför för att undvika en klimatkollaps,


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Varje dag är full av bisarra motsägelser. Vi går nu med halvöppna ögon in i en skenande kollaps samtidigt som Black Friday försöker få oss att öka den överkonsumtion som kan utplåna vår art. Hur når man faktaresistenta medborgare som ännu tror på ”tillväxt” och drivs av vinningslystnad?

Det finns orealistiska förhoppningar om att ”vetenskapen” ska klara oss ur knipan med nya uppfinningar om hur man gräver ner koldioxid i jorden.  Låt oss variera vetenskapen som vi bygger teorier kring jordens överlevnad på en smula genom att slå en koll på ett annat vetenskapligt område, nämligen socialpsykologin.

Detta område omfattar både psykologi och sociologi och har av psykologen Gordon Allport definierats som ” ett försök att förstå och förklara hur en människas tankar, känslor och handlingar påverkas av den faktiska, inbillade eller underförstådda närvaron av andra”. Det bedrivs forskning i olika aspekter av detta på flertalet större svenska universitet och man säger bland annat följande:

Vi och många andra djurarter är flockdjur som inte tycks klara oss utan varandra. Människors flockbeteende är en överlevnadsmekanism som har präglat oss sen begynnelsen och givit oss flockdjurens gener eftersom de individer som anpassat sig bäst har fått fortplanta sig.

En följd av detta inprogrammerade flockbeteende är vår rädsla för ensamhet, för att inte tillhöra en flock eller för att stötas ut ur den. Ensamhetskänsla har samma starka effekt på hjärnan som hunger, törst och smärta. Olika politiska och religiösa grupper lever på denna längtan till flockens trygghet/ skräck för ensamheten och klär sig därefter, antingen de bär kors om halsen eller NMR:s Tyr-runa och vit skjorta med snöpt slips. (De sistnämnda har troligen större behov av flockens trygghet än till exempel ett gäng folkpartister som sällan kan identifieras med hjälp av klädsel …)         

Man vet bland annat att vi har större tendens att följa flocken än vår egen inre övertygelse. Det förklarar varför logik inte hjälper mot faktaresistens. Vårt beteende blir också avhängigt den (des-) information vi matas med i flocken.

Detta behov av att tillhöra en flock är inte oproblematiskt. Det har lett till hat, fientlighet och förödande krig. 1900-talet var i det avseendet ett förfärligt århundrade. På 80-talet låg grumliga tankar om socialdarwinism till grund för den extrema nyliberalismen som plötsligt brant ökade klyftorna i jämställda samhällen.

Socialpsykologin är viktig bland annat för att kunna öka människors självinsikt och ge människor större möjligheter att påverka sin vardag, men även för att kunna undervisa, styra och manipulera människor – klimataktivister och reklamare bakom Black Friday opererar utifrån samma teorier.

Ett grundbudskap är att det inte räcker att säga till en människa att hon ska bli mer tolerant och mindre fördomsfull. Våra stereotyper sitter väldigt djupt då de har starkt överlevnadsvärde. I 99,6 procent i mänsklighetens historia har vi levt i jägar- och samlarsamhällen i grupper om 150 personer.

Högst så många människor har vi hjärnkapacitet att utveckla tillitsfulla relationer till. Gentemot andra har vi alltid varit benägna att vara försiktiga och reserverade.  Och empatigrundad snällhet är delvis en färskvara när det gäller hänsyn utanför gruppen. För att integrera exempelvis flyktingar och nyanlända på längre sikt måste man gå bortom empati-argumentet och aktivera en annan grundläggande mekanism: vår ömsesidiga altruism.

Efter att ha hjälpt till ett tag förväntar vi oss att få något tillbaka. Och de som fått hjälp känner en stark drivkraft att ge tillbaka. Det gäller därför att hitta ömsesidiga nyttor för båda grupper. Detta är möjligt. Socialt liv behöver inte vara ett nollsummespel; om vissa får det bättre innebär det inte att andra nödvändigtvis får det sämre. 

Här finns mycket att grubbla över innan vi driver vidare vind för våg.

Förslag: Sluta spekulera om den icke-regering vi just valt, tillsätt en ren expeditionsministär och sätt dem alla att läsa till exempel Lasse Bergs Kalahariböcker, eller ”Gruppens grepp: Hur vi fördomsfulla flockvarelser kan lära oss leva tillsammans” av lundaprofessorn Mikael Klintman, Andreas Olsson, Thomas Lunderquist (Natur & Kultur).

800dagar

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Plus & minus

Plus: Jag har ännu inte lyckats förlåta de cirka 3 000 nättroll som angrep mig efter att jag påstått att Lucia inte var svensk från början. Men jag är snart där, och kan önska dem God jul med den ursvenska Disney­tomten…

Minus: Årets värsta slöseri: all den tid vi ägnat åt att spekulera i valresultatet. Det gäller att komma ihåg att Demokrati i formen partipolitisk parlamentarism inte står skriven på Mose stentavlor.

Katarina Mazetti
Katarina Mazetti 

Skribent och författare som bland annat har skrivit de hyllade böckerna Det är slut mellan Gud och mej och Grabben i graven bredvid.

Skriver krönikor i Dagens ETC en gång i månaden.