Krönika. Rasmus Fleischer.

2021-03-31 19:20
Shutterstock
Puffetikett
ETC Nyhetsmagasin

Klickindustrins återvändsgränd

Du kan köpa spelningar på Spotify, hatkommentarer på Youtube eller kanske femstjärniga betyg på Tripadvisor. Klickindustrin är laglig, men ljusskygg. 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Nyhetsmagasinet ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

11 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Säg att du drömmer om att slå igenom som influencer. Eller säg att du driver en restaurang på en semesterort och vill få turisterna att komma till dig i stället för grannkrogen. Säg att du är en främmande makt som vill påverka utgången i ett riksdagsval. Tre vitt skilda syften – ändå kan du vända dig till samma firma för draghjälp.

Vad du behöver är klick, delningar, tittningar, följare. Bra drag i kommentarsfälten. Kort sagt: engagemang. Sådant som nättjänsterna automatiskt kan mäta, som matar algoritmerna, ordnar flödena och får hashtags att trenda. Du kan köpa spelningar på Spotify, hatkommentarer på Youtube eller kanske femstjärniga betyg på Tripadvisor. 

Hur många som sysselsätts i denna globala jätteindustri är omöjligt att säga. Men många av firmorna ligger i Indien. Socialantropologen Scott Springfeldt åkte dit för en fältstudie, som bildar utgångspunkt för ett fascinerande samtal i senaste avsnittet av podden Slutet. (Du hittar den jämte andra vänsterpoddar i appen Radio Noden, eller på Soundcloud.)

Klickindustrin är laglig, men ljusskygg. Den befolkas av unga vuxna, lägre medelklass, teknikkunniga med entreprenörsdrömmar. Där finns slående överlappningar med världens största politiska parti: det hindunationella högerpartiet BJP, som styr Indien och är mycket skickliga på att utnyttja sociala medier. Personerna som Scott Springfeldt träffade beundrade ofta teknikmagnater som Elon Musk. Men på ett tvetydigt sätt. Vissa upplever sig även ta revansch för 200 år av kolonialism när de överlistar teknikjättarnas algoritmer, fyller alla flöden med skräp och samtidigt gör sig en hacka.

Visst finns det en antagonism. Facebook vill inte ha fejkade användare, Amazon vill inte ha fejkade produkt­recensioner. Med jämna mellanrum sker utrensningar. En kapprustning tar fart – som skapar en växande marknad för tjänster som kan filtrera bort skräpet. Jag nämnde i en tidigare krönika att Googles mejltjänst Gmail har blivit världsdominerande just genom att ha de bästa spamfiltren. Frågan är om inte den digitala manipulationsindustrin i slutändan bereder väg för de existerande nätjättarna att bli ännu större. 

Rasmus Fleischer
Rasmus Fleischer 

Rasmus Fleischer är ekonomihistoriker och ETC:s expert på den digitala utvecklingen.