Så var det jultider igen. Med allt vad det innebär. Men känns det ens så? Jag vaknade upp igår och utanför fönstret öste regnet ned och det var 10 grader varmt ute vilket förtar julstämningen en del. Var är ungarna som leker snöbollskrig och åker pulka. Var är den där rena, fina snön som lyser upp tillvaron och hindrar ens psyke från att ta en spade och gräva en rejäl grop som det kan krypa ner i för att gömma sig. Var är julstämningen? Nåja, den har ännu några dagar på sig att hitta sin väg till oss. Och efter det har vi ett nytt år att se fram emot!
2013 var ett ofantligt snabbt år. Det kom, det vinkade och nu ser man bara fotsulorna av det. För mig och min sambo så har det här varit ett år präglat av styrketräning och hälsa där hon har funnit en passion i bänkpress och utvecklats explosionsartat inom det och jag har så sent som för en månad sen startat en utmaning för mig själv: 100 dagar med mycket träning och bra mat. Hur stark och frisk kan en överviktig man bli? Kan jag bli av med knäbesvär om jag går ner i vikt och får bättre muskulatur? Kan jag ställa upp i styrkelyftstävlingar? Givetvis kommer inte detta hända på 100 dagar men det är en spännande siffra och ett tydligt delmål. Jag har även gjort det otroligt offentligt och tanken är att man ska kunna följa min resa och bli inspirerad till att själv träna och må bra och framförallt så triggar det mig till att göra det bästa jag kan. Så jag har startat upp sidor på sociala medier som facebook och instagram och när jag klurat ut hur twitter funkar så ska det även finnas där.
En annan stor händelse detta år var att min sambo tog körkort och köpte en ny, fin bil. Jättefin bil. Det är en miljöklassad historia som rullar på diesel. Så varje gång man nu tankar måste man tänka till både en och tre gånger innan man tippar i bränsle i hennes då min bil är en bensinare och man är så van vid att föra handen mot den gröna slangen. Ni kanske känner vart det barkar iväg åt för håll?
Förra veckan. Otroligt kall dag och det är nästan slut i tanken och tanklocket har frusit fast. Vi ska bara hämta en kompis och sedan åka ner till gymmet så vi tänker att det kanske på något mirakulöst sätt tinar upp på vägen tillbaka från honom. Det gör det inte. Så alla tre står och försöker få upp locket och till sist lyckas min fingerfärdige flickvän få upp det. De sätter sig i bilen och värmer sig medans jag tankar i en full tank. Lite över sexhundra kronor slutar det på och jag sätter mig i bilen och ska berätta att det var ganska ett bra pris och vrider om nyckeln och i precis det ögonblicket slår det mig. ”Fan, (kraftutryck får användas i sådana här fall alla barn) jag tror jag har tankat i en hel tank med bensin i bilen”. Det fanns en del ilska i kroppen ska jag erkänna och det har inte riktigt släppt än.
En vecka senare, en besvärlig resa till Fagersta och några tusenlappar fattigare sitter jag här och undrar varför i hela friden man inte kan göra ett idiotsäkert system för detta. Visst, man kan inte tanka diesel i en bensinbil för att röret är för grovt men vice versa så går det att göra misstaget. Och jag är inte ensam om det. Så varför inte till exempel göra dieselrören och deras tankhål trekantiga? Problemet löst. Nåja, för att citera en god vän och kollega ”men Jimmy, är det inte värre än så då får vi väl ändå vara glada?” Det var även han, Christer, som hjälpte mig att hämta bilen ifrån Fagersta och när han avslutar sin fina ”är det inte värre än så” så är det med en hand på axeln och ett otroligt vänligt leende och då känns det helt enkelt som att det inte är värre än så. Vi har tak över huvudet, mat på bordet, pengar i plånboken och framförallt varandra. Det är ett recept så gott som något för lite julstämning! Hoppas alla ni där ute får en god jul och ett riktigt gott nytt år och för alla som är nyfikna på min resa med kroppen så är ni välkomna att titta in på mina sidor på facebook och instagram.
