Kawa Zolfagary: Jag vill bli pungsmärtans ansikte utåt

Just nu är jag på vecka två av en tre veckor lång antibiotikakur mot prostatit. Om du inte har en aning om vad prostatit är så är du knappast ensam. För mig tog det ett år och en rad olika tester och läkarbesök innan jag till slut fick reda på vad som låg bakom alla mina besvär. På vägen upptäckte jag att en massa andra män i min omgivning haft eller har samma problem, utan att varken uppsöka vård eller berätta för andra om det. Och jag kan förstå dem, vem vill bli den som är känd för sin pungsmärta?

För lite mer än ett år sen fick jag vad som kändes som en urinvägsinfektion. Jag fick springa på toa konstant och efter ett tag fick jag till och med gå upp mitt i natten för att kissa. Sen blev det värre. Jag började få ont i pungen. Vårdcentralen hade inte hittat någon urinvägsinfektion eller något annat som kunde förklara besvären när jag besökt dem tidigare. Utan någon förklaring och utan hjälp från vården gick tankarna från ”det här är obehagligt”, till ren panik. Tänk om det är cancer.