Selma Brodrej: Jag längtar efter att bli bjuden på en riktigt äcklig middag

Det måste varit en märklig syn som mötte den som besökte fotbollsarenan i Minnesota 1945. 33 hålögda män, alla smala som stickor, med bröstkorgar där varenda revben gick att räkna. Från början hade de varit 36. Men enligt rapporterna var tre tvungna att lämna, de klarade inte den extremt begränsade dieten. De 33 skelettliknande varelserna man kan se på bild verkar också nära att ge upp. En av dem högg till och med fingret av sig i ren förvirring.

Detta var alltså inte resultatet av en plötslig hungersnöd i norra USA. Det var inte heller så att dessa män var styrda av något knäppt och destruktivt kroppsideal. Utan svälten var högst frivillig, männen hade anmält sig som volontärer till fysiologen Ancel Keys och psykologen Josef Brozeks studie “The Minnesota Starvation Experiment”. Under 13 månader lät forskarna 36 utvalda män i god fysisk och psykisk form genomgå en strikt diet där de under olika faser av experimentet fick äta olika mängder mat. Syftet var att undersöka de långsiktiga effekterna av svält och hur dessa kunde behandlas. Etiskt går experimentet att ifrågasätta – men syftet var gott. Keys och Brozek ville vägleda de allierade så de kunde ge bästa möjliga hjälp till svältoffer i Europa och Asien i slutet av andra världskriget.