Lokalt märks möjligen att det är nån slags kris.
Villaägarna häromkring kommer och vill titta på min solcellsanläggning. Dom vill installera solceller nu.
Det lokala märks inte mycket när jag läser nyheterna.
Vi får en tidning härute som heter Mitt i Mälaröarna. Den ska vara lokal.
När jag hälsade på hos morsan hade hon en tidning som hette Mitt i Söderort. Dom var märkvärdigt lika. Det var några notiser som skilde sej, typ att här på Mälaröarna så har högstadieelever som uppger sej använda droger ökat. I Farsta har nån haschdealande pojke blivit skjuten.
Annars är det samma nyheter.
Det råder stor brist på det lokala. I riksdagen företräds Norrbotten nu bland annat av Johnny Svedin (SD). Från Kalmar. Han har aldrig varit i Norrbotten.
Jag spelade en massa somrar på Hultsfredsfestivalen. Det var trevligt, speciellt dom första åren.
Dessa driftiga smålänningar! Tjofaderittan på Hultsfreds slätt med Alfred och Emil!
Festivalen blev större och större, till slut köpte det tyska megabolaget Scorpio upp festivalen.
Men dom tyckte Hultsfred låg lite off i förhållande till metropolerna, så dom flyttade helt enkelt Hultsfredsfestivalen till Sigtuna.
Hultsfred låg plötsligt i Sigtuna, bestämde nån tysk direktör.
Sen la dom ner festivalen för folk hittade inte dit.
Det låtsaslokala funkar inte alltid.
Lite som Centerpartiet som försökte sej på devisen Närodlad Politik. Det gick inget bra.
Det råder brist på människor som är närvarande lokalt, på riktigt.
Det råder också brist på intimitet och närhet. Speciellt nu efter pandemin. Istället frodas en slags låtsasnärhet, folk har blivit mer personliga och sårbara i sina poddar.
Folk tilltalar dej med förnamn i massmejlen, och man hoppar ju liksom till: ”Hej Stefan, hur är läget?”
Politiker viftar med falukorvar och har sej, dom talar ut i Min sanning och gråter och vi gråter med, för det är klart att när man kommer nära en annan människa så väcks ens sympati.
Det är ju så. Ingen människa är ett monster, ingen människa är ond, alla människor går att förstå.
Men det blir liksom skevt när vi förstår dom uppförstorade ansiktena på skärmen mer än dom som sitter bredvid oss där på tunnelbanan.
Det blir liksom som att saker långt bort blir nära, och det som är nära hamnar långt bort.
Som att titta genom en bakvänd kikare.
Kriget märks inte här. Fast nutidens kunskapskanaler gör att vi ändå vet att det pågår, vi vet att ännu en rysk raketattack dödade 20 civila i morse, vi vet att Nordstream nu i veckan släppte ut ett rekordstort gasmoln av metan som kommer att ytterligare minska vår chans till överlevnad.
Vi vet att repressionen mot kvinnor, kurder och andra frihetskämpar kostar människoliv i detta nu.
Vi måste förhålla oss till det.
Risken med den massmediala strömmen är att vi kan titta på det utan att förstå att vi måste agera, att det är som att det är på film.
Risken är att vi förhåller oss till hela livet, till och med vårt eget lilla liv, som att det bara är på film.
Jag tror vi måste börja vara lokala igen. Utan att släppa det globala.
Vi måste förstå att bensinen som rinner ur pumpen och in i bilen är från Saudiarabien och att pengarna vi pröjsar för den används till att spränga barn i Jemen i luften.
Att bensinen, när den förflyktigas av motorns spinnande, sakta sågar av den gren vi sitter på.
Och även om vi hinner trilla av grenen innan den går av, så kommer våra barn och barnbarn sitta kvar när den faller.
Fast det knakar faktiskt redan nu betänkligt.
Fan vad det är mörkt nu.
Allt fast förflyktigas, fossilerna nere i marken grävs upp och förgasas, allt blir till gas.
Jag vet att det går att vända på den steken, man kan alldeles ensam göra det, man kan omvandla koldioxid till fast kol igen i en liten blomkruka.
Det är det vi måste göra allihopa. Vi måste begripa dom stora sammanhangen och göra motstånd i dom små.
Vi måste vända kolcykeln globalt. Börja lagra in kol i markerna, lokalt, och därigenom göra markerna mer motståndskraftiga mot dom stormar, torrperioder och andra katastrofer som kommer.
Vi måste själva skapa dom nätverk som kan förse oss med livsmedel, lokalt, för varken stat eller kapital kommer att göra det.
Och vi måste börja använda strejkvapnet igen.
