Krönika. Nils Claesson.

2019-01-27 18:00
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Historien om Österbottenosten

Av detta kan vi lära oss att människor på 1700-talet tänkte, resonerade och skapade politik kring frågor som är aktuella än i dag. 

Titta på en karta över Sverige och leta efter Västerbotten. Ett berömt ställe eftersom korna är lyckliga där och gärna låter sig fotograferas när de mumsar i sig gräs och gröda.

Mjölken som kossorna ger är tät och rik. Mjölken är hemligheten i Västerbottenosten utan tvekan den godaste av alla svenska ostar. Men det finns en ännu bättre ost.

Egentligen är det ingen ost eftersom också veganer äter den. Den innehåller ingen laktos och kallas för Österbottenost och går inte att köpa för pengar.

Österbottenosten har fyra huvudingredienser: frihet att säga vad du vill, frihet att trycka vad du vill, frihet att organisera dig i föreningar och frihet att tro på vad du vill.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Formen på osten är också märklig eftersom den är vänd utåt och har skinnet längst in.

Trots att osten är väldigt gammal så luktar den inte. Osten som inte är en ost består av ett antal lagar: om tryckfrihet, yttrande- och offentlighetsprincipen – det vill säga världens äldsta tryckfrihetsförordning (och den gäller än).

Den uppfanns i det finska Österbotten av en präst som hette Anders Chydenius.

Då i mitten av 1700-talet bekymrades makthavarna i kungariket Sverige, som på den tiden också innefattade Finland. Problemet hette avfolkning. Det fanns tecken på att människor sålde sina gårdar och lämnade sina arbeten och flyttade till Ryssland, Danmark och Tyskland. Med en sjunkande befolkning skulle landet förfalla, skatteunderlaget sjunka och landsbygden lämnas åt de vilda djuren. Landets härskande skikt var brydda och till sin hjälp inkallades den Kungliga Vetenskapsakademien. Vi måste göra något! Så att människor vill stanna här i landet. En tävling utlystes och allmänheten ombads att komma in med förslag till akademien.

Det förslag som vann var skrivet av en prästman från finska Österbotten, Anders Chydenius. Han menade att människor skulle stanna i landet om de var fria att säga vad de ville och trycka sina tankar i böcker och tidningar utan att bli censurerade. Han skrev också att byråkrater som avlönades med skatte­pengar skulle kunna granskas av vem som helst när som helst och att allt som rörde staten och den allmänna förvaltningen skulle vara offentligt. I sitt tänkande kopplade han ihop tryckfriheten med offentlighetsprincipen.

Naturligtvis hade han inte kommit på allt själv. Han var påverkad av 1700-talets radikala idéer kring vetenskap, politik, ekonomi och rättvisa. Han var också en sorts utopist. Chydenius tänkte sig att lösa kommunikationsproblemen i Finland genom att bygga kanoter av näver, precis som Nordamerikas indianer, och utnyttja sjöarna som vägnät.

Han var för religionsfrihet och var med och skrev den första lagen som tillät judar att bosätta sig i landet. Han var för fri in- och utvandring och ville att Sverige-Finland skulle ha en generös flyktingpolitik.

Chydenius personliga framgångar hade också ett pris. Han blev utesluten ur prästståndet och av med jobbet men stod på sig, vann striden och fick jobbet tillbaka.

Hans stridbarhet väckte beundran hos den diktatoriskt lagde queerkungen Gustaf den tredje som lär ha sagt; ”Nog är jag dock något dristig, men jag hade aldrig vågat, det Chydenius vågade.”

Av denna historia om Österbottenosten kan vi lära oss att människor på 1700-talet tänkte, resonerade och skapade politik kring frågor som är aktuella än i dag. 

För övrigt visade det sig att Sverige-Finland på 1700-talet inte alls höll på att avfolkas utan att Vetenskapsakademien hade blivit offer för falska nyheter. Massutvandringen från Sverige kom först på 1860-talet.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från nyhetsmagasinet ETC utan kostnad. Därefter är priset 63 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC till din mejl, fredag och söndag. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Nils Claesson 
Konstnär, fotograf, filmare, författare och konstnärlig forskare vid Kungliga konsthögskolan. Han var med och startade ETC, 1979.