En gång i tiden, närmare bestämt år 2006, var Facebook stilbildande med sitt så kallade ”news feed”. Där samlades alla nya uppdateringar från ens vänner och från grupper man följer. Ordningen var kronologisk: det nyaste låg alltid överst. Det fanns heller ingen reklam på Facebook.

Detta förändrades 2011–12. Högst upp i flödet hamnade nu vad algoritmerna utsett till ”top stories”. Prioritet gavs åt vänner och grupper som du faktiskt visat intresse för, medan den gamla klasskamratens ointressanta familjefoton begravdes på säkert avstånd, många scrollmeter ner.

Andra plattformar följde under 2010-talet i Facebooks spår: Twitter, Linkedin, Instagram, Snapchat, Tiktok… Ett fåtal användare beklagade sig över det algoritmiska förmynderiet. Men de flesta av oss kände nog i praktiken att prioriteringen var rätt praktisk, precis som i fallet med att Googles sökresultat anpassas efter vad du tidigare har googlat.

Men i takt med den allmänna sugifieringen har företagen fortsatt att skruva på algoritmerna i syfte att tillfredsställa, inte oss användare – utan annonsörerna. Flödena har spätts ut av allt fler ”föreslagna inlägg” som vi aldrig bett om. Detta har bäddat för en motreaktion.

Redan i början av 2022 gick moderbolaget Meta ut med att användare av Facebook och Instagram åter skulle kunna välja kronologisk sortering av flödet.  Samtidigt har allt fler flytt från det sjunkande skeppet Twitter för att hamna på antingen Mastodon eller Bluesky – vilka båda bygger på kronologiska flöden som grundprincip.

Den 25 augusti trädde så EU:s nya reglering av stora nätplattformar i kraft. Enligt denna måste plattformarna erbjuda användaren en möjlighet att slippa personligt anpassad sortering. Frågan är dock hur många som kommer att välja det kronologiska flödet. Särskilt när det kommer till tjänster som Tiktok tyder mycket på att algoritmen är en central del av lockelsen.