Krönika

Lena Nilsson: En regnig natt med drömmar om vänskap

Publicerad 12 september, 2017

ETC Jönköping

Regnet vräkte ner i natt. Fönstret var öppet och höstvinden kall. Och jag njöt. Drog på mig en extra filt, sträckte ut handen och kände sambons värme bredvid mig. Jag älskar hösten, den kravlösa, befriande hösten.

Det här är en krönika.
Det är skribenten och inte ETC Jönköping som står för åsikten.

Lena Nilsson

Text

När jag låg där i min varma säng och drog täcket runt kroppen började jag tänka på hur våra vänner hade det för två år sedan. Hösten 2015. Var sov de? Hur? Var fick de tag på mat, filtar? Vad tänkte de på, vad talade de om?

Hösten 2015 hade de lämnat allt, utom varandra. Sagt adjö till sina familjer och börjat flykten från kriget. Till fots, i gummibåt, till fots … I bagaget hade de drömmen om ett liv i fred, ett liv utan oro över om de och deras närmaste skulle överleva dagen. Mycket mer fanns det inte möjlighet att packa ner. I mitten av september 2015 kom de med buss från södra Sverige till en gammal skola utanför Jönköping. Där började deras nya liv.