Det är fantastiskt attse så många svenska män protestera mot den numera rikskända ”snippa-domen”, där en 10-årig flickas utmärkta och tydliga vittnesmål om övergrepp ifrågasatts av rätten. På många håll i landet har män synts vid offentliga protester och de har också höjt sina röster i sociala medier, inte minst under hashtaggen #jagvetvadensnippaär.
Männen har tagit ton för flickans rättigheter och, inte minst de som själva har barn, påpekat att ordet ”snippa” som benämning på flickors och kvinnors underliv varit väletablerat på förskolor och skolor i många år nu. Ända tills de fyra manliga 60-plus-domarna plötsligt, med hjälp av logiska krumbukter som fått ledande rättsexperter att baxna, började ifrågasätta termen. Detta i syfte att fria den åtalade sexualförbrytaren.
Men de svenska männens plötsliga engagemang får en faktiskt att undra: Var har ni varit? Detta är det sjuttioelfte rättsbeslutet som åsidosätter kvinnors vittnesmål, det miljonte fallet där kvinnans – i detta fall bara en liten flickas – röst hörs svagare än mannens. Vi som granskat svenska sexualbrott vet att flickor och kvinnor har tur om de ens får se sina förövare framför skranket. Fall läggs ner på löpande band trots trovärdiga vittnesmål, trots forskning som visar att det är mycket sällsynt att kvinnor ljuger om övergrepp; snarare har de fortfarande allt att förlora på att berätta.
Tidigare i år hade jag förmånen att intervjua fredspristagaren Denis Mukwege för detta magasin. Den kongolesiske kvinnorättskämpen hade följande att säga om männens roll: ”Jag är säker på att de goda männen är i majoritet. Men: Det är en tyst majoritet. Det främsta sättet att minska sexuella våldsdåd är att goda män tar steget och börjar lyfta det här problemet. (…) Du måste skydda andra. Du har ett ansvar som samhällsmedborgare att se efter dina medmänniskor.”
Denis Mukwege gick så långt som till att klassa de vanliga, ”goda” männens tystnad som ett av de största hindren i kampen mot sexövergrepp, som naturligtvis begås främst av män. Han efterlyste offentliga ställningstaganden och män som vågar kliva fram som förebilder: ”Män som inte bara säger offentligt att de inte begår övergrepp, utan också att de är emot det.”
Mäns åsikter och handlingar väger fortfarande tyngre än kvinnors och det går knappt att föreställa sig vilken kraft protesterna skulle få om fler män deltog aktivt varje gång en sådan här rättsskandal inträffar. Bara tänk om partiledare, myndighetschefer, deckarförfattare, YouTube-stjärnor och andra makthavare av manligt kön skulle sluta upp vid kvinnors sida och kräva ett stopp för rättslösheten – en rättslöshet som bidrar till att övergreppen kan fortsätta.
Man kan bara hoppas att den juridiska våldtäkten av en redan skändad flicka kan utgöra ett uppvaknande för en ny, manlig motståndsrörelse. Och till alla yrvakna män som läser detta: det är alltid någons dotter som blir våldtagen. Välkommen till vår verklighet.
För övrigt får ni inte missa Armémuseum i Stockholms nya fotoutställning ”Meanwhile in Mariupol” (4 mars 2023 – 31 augusti 2023), med sex kvinnors vittnesmål inifrån den sönderbombade ukrainska staden. Visas även på Flygvapenmuseum i Linköping.
