Klara Olander: Det måste vara värt att stanna upp

På psyket håller de ibland korta kurser i medveten närvaro. Det berättade en kompis för mig som själv legat inlagd på USÖ:s psykiatriska avdelning för att hon har haft det svårt psykiskt. Då och då erbjöds aktiviteter för patienterna. En eftermiddag kom två personer i pigga, rosa piketskjortor och bjöd in dem till en stund av mindfulness. De fick sitta på stolar och piketskjortorna talade till dem med lugna röster. De sade: var här och nu. Känn din kropp och din andning. Sedan sade de: Du är värd den här stunden av avslappning. Då började en dam gråta, först bara lite stillsamma tårar, sedan hulkningar, sedan skrik så att hon fick bäras ut av personalen. Min kompis satt kvar och försökte på alla sätt att inte vara här och nu.

Varför berättar jag det här? Medveten närvaro har plockats upp från den österländska filosofin och gjorts om så att den passar vår hektiska samtid. Mindfulness har blivit en väldigt poppis metod att minska stress och få ut mer av livet. Jag gillar själv tanken på att öva medveten närvaro och avslappning. Ibland lyssnar jag på en mindfulness-skiva för att slappna av i min ofta så spända kropp. Jag försöker leva mer i det jag gör för tillfället: exempelvis försöker jag leka med min dotter när jag leker med henne, i stället för att tänka på vad vi ska äta till middag.