Krönika

Aleksa Lundberg: Det har min gatukorsning från Sevilla lärt mig om mänsklighet

Publicerad 24 maj, 2021

Aleksa Lundberg.

Dagens ETC

Nej, jag vill inte tillbaka till ett konservativt, hierarkiskt samhälle som väger upp en patriarkal ordning med glättig fasad. Däremot tror jag att vi kan må bra av att komma ur denna ”jag ska inte behöva”-mentalitet och börja anstränga oss för att upprätthålla känslan av att vi lever här tillsammans.

Det här är en krönika.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Aleksa Lundberg

Text

Jag är hundägare. Sophia heter min lilla sötnos, en salig gatukorsning som hittades under ett vindskydd i Sevilla när hon var omkring tre år gammal. Inte långt efter omhändertagandet kom hon till mig och sin husse, viftandes på svansen och utan att tveka när vi satte kopplet runt halsen och gick mot bilen på Arlandas gigantiska parkering.

Först när husse lämnat oss vid en gräsmatta för att köra fram bilen, och efter en stunds sniffande i buskagen, förstod hon att något var galet. ”Vilka är ni egentligen? Vad är det här för kyligt place? Ska jag bo här nu?”