Nu tisslas och tasslas det om en möjligen nära förestående tech-krasch. Många techbolags börsvärderingar har rasat i flera månader och varslen i maj visar hur den konkreta verksamheten nu inte heller går att upprätthålla i samma skala som tidigare. Att räntorna tickar uppåt tvingar techbolagen att skära ner.

Att gå med förlust år efter år fungerar bara om investerare har närapå obegränsad tillgång till pengar att ösa in. Målet är såklart att en dag göra vinst, men ju lägre ränta, desto längre in i en oviss framtid kan målstolpen flyttas. Under tiden prioriteras aggressiv expansion i hopp om att en vacker dag vinna en monopolposition, om det så gäller nätbetalningar, sjukintyg eller taxiresor.

”Tech” antyder att dessa skulle vara mer högteknologiska än andra företag. Men kom igen – Klarna? En bank. Uber? En droska. Kry? Välfärdsprofitörer. Visst, alla samlar de in en massa data som de analyserar via avancerad mjukvara. Det gör oljeprospektörer, spannmålsgrossister och fastighetskoncerner också. Ingenting säger att det alltid är så kallade techbolag som ligger främst i utvecklingen av digitala tekniker.

Jag förutspår ingen tech-krasch. Däremot att själva begreppet ”tech” kommer att förlora den laddning som det haft, på ett års sikt eller så. Vi kommer inse att en taxifirma är en taxifirma, med eller utan algoritm.

”Tech” som i techbolag syftade aldrig så mycket innehållet, inte på vad företagen gör. Utan mer på formen – att gå med förlust och vara beroende av ständigt nytt riskkapital.