Krönika: Bostadspolitiken måste vara mer än krisavvärjning

Bubblor och kriser, knappt hinner man vänja sig vid den gamla innan det verkar dags för en ny. KI (konjunkturinstitutet) varnade i förra veckan om risken för en bostadskrasch. Alldeles för länge har priserna på bostadsrätter skjutit i höjden, menar man. Nu är situationen så allvarlig att det krävs krafttag för att bubblan inte ska spricka och bostadspriserna ska krascha.

Bostadsbubblan, kallas det. Vad exakt är en bubbla? Namnet implicerar något ömtåligt, något som är förutbestämt att brista. En bubbla uppkommer när kapital ansamlas allt för snabbt, när en vara blir någonting som går att spekulera i. När man inte köper en vara för att använda den utan som en investering. Karl Marx skilde på en varas bytesvärde och en varas bruksvärde, där den förra innebär värdet av en vara utifrån vad den kan användas till, bytesvärdet innebär värdet av en vara på en marknad. Bostadsmarknaden har blivit problematisk eftersom bytesvärdet har tagit överhanden, vilket gör att det går att spekulera och investera i bostäder. I efterhand kunde bubblorna förutses. Det är särskilt lätt att vara efterklok när det gäller ekonomi. I efterhand går det att förstå att kortsiktighet leder till instabilitet. Men denna kortsiktighet tycks vara utmärkande för det ekonomiska system som kallas för kapitalism.