John Arthur Ekebert: Alkisen är en loser

Vilken blind och dubbelmoralisk värld vi lever i. Snacka om att sila mygg och svälja kameler. Jag tänker på hur narkotikan diskuteras i samhället. Hur föreställningar om narkotika sätter sina spår i folks uppfattning om den utslagna människan. Visst, du ser gubbarna på bänken med sina öl i handen. Du tänker: ”vicka losers”. Och det har du alldeles rätt i. Vi är losers, vi som sitter där med en öl på bänken. Samhället och gemene man ser ölgubbar och knarkare med olika ögon.  Det finns ändå ett visst försprång för brukaren på bänken jämfört med sprutnarkomanen på den offentliga toaletten. För till skillnad från narkotikan är alkohol fullkomligt accepterat av samhället! 

Visst, det röks en hel del hasch på bänkarna. Jag kan personligen säga det här och nu att det har hänt att jag själv rökt i mig en holk men det dör man i alla fall inte av som spriten. Spriten, som utlöser stroke så att pulsådern spricker. Jag har varit brukare av alla de olika drogerna ända sedan barnsben. Jag växte upp i missbruket. Vid 15 års ålder satt jag och krökade med mina föräldrar. Det har under årens lopp hänt att en och annan polare hamnat på psyket och att det diagnostiserats som haschpsykos. Men min erfarenhet säger mig att där skulle just de personerna troligtvis hamnat ändå.