Rojin Pertow: Är kulturkändisarnas barn verkligen ett demokratiproblem?

På sistone har jag allt oftare drabbats av känslan att ingenting är riktigt, på riktigt. Tanken slog rot i mig kring mars 2021 när det uppstod en debatt om fenomenet ”kulturbarn” på spridda kultursidor i detta det vänaste land uppå jord. Frågan stöttes och blöttes av kulturskribenter med varierande anställningsgrad. I korthet handlade det om ifall det är ett demokratiproblem att barn till kulturkändisar med stor sannolikhet kommer att ärva sina föräldrars kulturella kapital.

Resten av förra årets kultursidebråk gick i ganska samma anda. Någonting om den glorifierade högerbloggen Bulletin. Linda Skugge skrev en bokrecension där större uppmärksamhet riktades mot Skugges sexleksaker än boken i fråga. I december 2021 toppades det hela med en storm i ett vattenglas när utrikeskorren Magda Gads medverkade i SVT:s Min sanning. Enligt Gad hade hon fått irrelevanta frågor om sin sexualitet av programledaren Anna Hedenmo. SVT slog tillbaka med att programmets format ska tillåta den typen av frågor. Ungefär. Jag förstod inte vem detta är relevant för, bortom möjligtvis ett knippe journalistkollegor.