Klimat.

2019-10-10 17:00
Foto: Anders Wiklund / TT
Puffetikett
Dagens ETC

Forskare varnar för satsning på biobränsle – kan förvärra klimatkrisen

Miljöpartiet vill ersätta all bensin och diesel med biodrivmedel till år 2030. Regeringen har satt målet till hälften. Nu varnar allt fler forskare för att en storsatsning på biobränslen riskerar att förvärra klimatkrisen.

”Biodrivmedel ger minst lika stora koldioxidutsläpp som fossila bränslen”, säger professor Göran Englund.

En tredjedel av utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser kommer från transportsektorn, i huvudsak vägtrafiken. Enligt Naturvårdsverket minskar utsläppen, trots att trafiken ökar. Att ekvationen är möjlig beror, enligt myndigheten, på att andelen biodrivmedel ökar. Drygt 20 procent av fordonsflottan tankar biobränslen i dag.

– Sverige ligger i topp i världen vad gäller biodrivmedels­användning, tillsammans med Brasilien. Det ska vi vara stolta över tycker jag, säger Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svenska bioenergiföreningen, Svebio.

Svebio är en branschorganisation för omkring 300 företag med intressen inom bioenergi. En industri vars framtid ser ljus ut. Inte minst sedan regeringen, med reduktionsplikten, beslutat att minst hälften av de fossila bränslena inom transportsektorn ska bytas ut mot biobränslen till 2030. MP vill gå ännu längre, allt flytande bränsle ska vara förnybart 2030.

Biobränslen ger stora utsläpp

Anledningen är att nå målet om minst 70 procent lägre utsläpp i transportsektorn till 2030. Och statistiken visar att utsläppen minskar något. Men det beror på att koldioxidutsläpp från biodrivmedel inte räknas.

– Det är för att man antar att de utsläppen ingår i den naturliga kolcykeln. Så länge vi har ett hållbart skogsbruk anses biodrivmedel koldioxidneutrala, i enlighet med internationella riktlinjer från FN, säger Johannes Morfeldt, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

Om biodrivmedlens utsläpp hade synts i statistiken hade transportsektorns klimatbelastning i ett nafs ökat från 16,4 till 20,4 miljoner ton.

Biodrivmedel brukar kritiseras för att tränga ut livsmedelsproduktion och för att det leder till skogsskövling och därmed stora utsläpp i andra länder. Nu varnar ett växande antal forskare dessutom för att dagens system gör det möjligt att minska koldioxidutsläppen till noll på papperet, medan utsläppen i själva verket ökar.

– Det är en överförenklad felsyn att kategoriskt utgå från att biodrivmedel inte ökar koldioxidhalten i atmosfären. Förbränning av biomassa leder till koldioxidutsläpp på samma sätt som förbränning av kol, olja och naturgas, och bidrar till klimatupphettning på precis samma sätt som fossila bränslen, säger docent Stefan Wirsenius på Chalmers.

Göran Englund, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, kallar regeringens och MP:s lansering av biobränslen som lösning på klimatkrisen för ”djupt oroande”.

– Biobränslen ger initialt stora utsläpp av koldioxid. Med stadigt ökande koldioxidhalter och hot om ett skenande klimat borde det vara uppenbart att vi måste minska utsläppen nu, och inte om flera år. Biobränslen ingår visserligen i ett kretslopp, men när det gäller bränslen från skogen är kretsloppet alltför långsamt för att vi ska kunna betrakta dem som neutrala, säger han.

Lätt nedbrytbara avverkningsrester, som ris och grenar, har återbetalningstider på 10–20 år, medan det för grövre material som stamved handlar om 100 år eller mer.

85 procent importeras i dag

Enligt Lorentz Tovatt, riksdagsledamot för Miljöpartiet, ska biodrivmedlen komma från restprodukter av olika slag och hållbara energigrödor som raps.

– Men också en del skogs­råvara. Vi kommer att behöva öka uttaget från skogen om vi vill bli mer självförsörjande, säger han.

Hur kan biobränslen vara en bra politik för att hejda klimatkrisen, när alla vet att utsläppen måste ner i dag, inte om 10,  20 eller 50 år?

– Det är en komplicerad fråga som man kan tolka på flera sätt. Vad vi säger är att fossilt är det minst hållbara.

Men vi vinner inget om vi bränner skogsrester, eftersom det ger lika stora utsläpp som fossila bränslen – här och nu.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

– Jo, eftersom bioråvara har en snabbare kolcykel. När du tar ett träd så planterar du ett nytt. Även om vi får en fördröjd återbetalningstid för biobränsle, så har vi om tio år med utblommad klimatkris växande träd som binder kol ur atmosfären.

Då kan vi väl lika gärna fortsätta köra på bensin tills elbilarna tar över, och låta träden stå kvar och absorbera de fossila utsläppen?

– Om man hittar hållbar råvara så har vi en mycket mer hållbar kalkyl med biodrivmedel än om vi fortsätter bränna fossil energi, säger Lorentz Tovatt.

I dag importeras omkring 85 procent av alla biodrivmedel. HVO (biodiesel), som till hälften består av råvaror från palm­oljeplantager i Indonesien och Malaysia, dominerar stort.

Svensk självförsörjning på biodrivmedel är enligt Per Kågeson, doktor i miljö- och energisystemanalys, långt borta.

–  Till 2030 bedömer myndigheterna att inhemska resurser kanske kan räcka till 25 procents reduktionsplikt – under förutsättning att elektrifieringen tar fart. Energimyndigheten räknar med en omfattande fortsatt nettoimport av biodrivmedel, vilket bara blir möjligt om inte andra länder också gör som vi, säger han.

Mest biobränsle från skogen

Kjell Andersson på Svebio hävdar, i likhet med Lorentz Tovatt, att biodrivmedelsråvara från åkergrödor, avfall och skog skulle räcka till att ersätta alla fossila drivmedel – förutsatt att antalet elbilar ökar.

Han framhåller också att energigrödor kan ha en återbetalningstid på ett år och att det finns gott om åkermark både i Sverige och Europa som inte används i dag. I dag kommer 85 procent av biobränslet som används i Sverige från skogen, en försvinnande liten del är åkergrödor.

Många forskare menar att det är bättre för klimatet att återbeskoga oanvänd åkermark än att odla energigrödor – och att skogen gör mer klimatnytta om den får stå. Vad säger du om det?

– Så småningom hade den planterade skogen blivit gammal och släppt ut koldioxid ändå, även om det tagit tid. Och ur den svenska skogen tar man bara ut någon procent per år så det går jämnt upp, samt använder avverkningsrester och biprodukter, säger Kjell Andersson.

Han håller med om att det tar längre tid för koldioxiden i avverkningsrester att nå atmosfären om de får ligga kvar än om de förbränns.

– Men att spara kol i ris i skogen i femton år är sämre än att låta fossila bränslen vara kvar i jorden, säger Kjell Andersson.

Professor Göran Englund håller inte med.

– Om vi enbart ser till klimat­nyttan är det bättre att låta avverkningsresterna ligga kvar, än att bränna upp dem.

I dag är avverkningen lika stor som tillväxten i skogen. Ska klimatmålen nås är det viktigt att kolförrådet ökar. Om tillräckligt med skogsrester för att möta efterfrågan ska kunna tas ut måste avverkningstakten tvärtom öka. Då minskar kol­förrådet.

Det kan finnas biobränslen med kort återbetalningstid som kan göra klimatnytta, men inte från skogen, och varje bränsleslag måste analyseras noggrant, menar Göran Englund.

– Det ska också sägas att ekvationen blir helt annorlunda om vi kan installera koldioxid­infångning vid värmeverk och pappersindustrier. Då kan förbränning av skogsprodukter göra enorm klimatnytta, men dessvärre går teknikutvecklingen långsamt, säger han.

Bättre satsa på elektrifiering

Med tanke på att majoriteten biodrivmedel på kort sikt spär på klimatkrisen mer än fossila bränslen anser de forskare Dagens ETC har talat med att det vore bättre att hoppa över steget med biodrivmedel och satsa på mer elektrifiering med förnybar el direkt.

– Världens biltillverkare har dessutom redan kommit fram till att eldrift är det bästa alternativet. I den mån vi kan tillverka biodrivmedel med låga utsläpp bör dessa reserveras för flyg och sjöfart, säger Stefan Wirsenius.

MP och klimatminister Isabella Lövin håller dock fast vid att biodrivmedlen behövs.

– Vi vill se elektrifiering av fordonsflottan på marken. Samtidigt så har vi ett antal miljoner bilar här och nu med förbränningsmotorer. Vi anser att biodrivmedel är ett övergångsmedel för att de ska fasas ut och ersättas framförallt med elbilar, säger Isabella Lövin.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Biodrivmedel

För att minska utsläppen från transportsektorn införde regeringen 2018 en lag om så kallad reduktionsplikt. Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörer varje år måste ersätta en viss procent bensin och diesel med biodrivmedel.

Bioenergi från skogar räknas villkorslöst som förnybar energi inom EU:s förnybart-direktiv, utsläppshandel och i FN:s klimatkonvention.

När skog avverkas och förbränns som biobränsle övergår all kol i biomassan till atmosfären i ett slag, och det tar allt mellan 10–20 år upp till drygt 100 år – återbetalningstid – innan koldioxiden absorberats av växande skog igen.

Återbetalningstider på 10 år eller mer är enligt en växande skara forskare inte förenligt med målet att begränsa upphettningen till 1,5 °C.

Biobränslen är inte lika energitäta som fossila bränslen, vilket gör att utsläppen per kilometer blir högre med biobränslen än med fossila bränslen.