Globalt har årsmedeltemperaturen stigit med i snitt 0,73 grader under modern tid (1991-2018), jämfört med perioden som används för att representera förindustriell tid (1861-1890). Men den globala uppvärmningen drabbar världen ojämnt och för Sveriges del är siffran under samma period 1,7 grader, enligt SMHI:s mätningar.
– För hela Sverige har årsmedeltemperaturen stigit väsentligt mer än det globala medelvärdet. Det är en utveckling som ligger i linje med vad vi kan förvänta oss utifrån de klimatscenarier som finns och beräkningar av hur den globala uppvärmningen kan påverka oss, något vi alltså ser hända redan idag, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, i ett pressmeddelande.
Mindre snö och is
Ett skäl till att temperaturen ökar mest i Sverige är närheten till Arktis. Snö och is gör att solen reflekterar tillbaka mot rymden. Snö isolerar marken och hindrar på så sätt luften från att värmas. Stigande temperaturer ger mindre snö och is vilket i sin tur gör att luft och mark värms snabbare än på andra håll i världen.
SMHI har under lång tid mätt temperaturerna i Sverige – på vissa ställen har mätningar pågått i över 150 år. Bara två av de senaste trettio åren, 1996 och 2010, har varit kallare än referensperioden 1961-1990. Erik Kjellström tycker att de här resultaten borde få människor att reagera.
– Man kanske tycker att det inte låter som så mycket med en halv grad hit eller dit, men uppvärmningen är förknippad med stora förändringar i vårt klimat med många oftast negativa konsekvenser för samhälle och naturmiljö, säger han.