Det krävs en hel del undersökningsarbete för att ta reda på om en vara innehåller PFAS. Här upptäcker Dagens ETC:s reporter att hårsprayen Ghd innehåller Polyperfluoroethoxymethoxy difluoroethyl PEG phosphate – ett ämne i PFAS-gruppen.
Bild: Zanna Nordqvist
Dagens ETC
Medan flera kända varumärken, som Fjällräven, har plockat bort PFAS ur sina produkter vägrar andra att göra samma sak.
Det är snudd på omöjligt för dig som konsument att veta vilka varor som innehåller giftkemikalierna. Det visar Dagens ETC:s genomgång.
”Polyperfluoroethoxymethoxy difluoroethyl PEG phosphate”. Det är en av ingredienserna i de svart- och guldfärgade hårsprayflaskorna från brittiska Ghd (Good hair day) som står uppradade i ett av Stockholms största varuhus. För de flesta är den beteckningen nog mest avancerad rotvälska. Men bokstavskombinationen avslöjar att produkten innehåller ämnen ur den ökända kemikaliegruppen PFAS.
Kosmetiska produkter, som hårspray och smink, är idag den enda grupp konsumentvaror där lagen kräver förteckning över samtliga ingredienser. Helst ska innehållet framgå både på varan och på förpackningen. Om det inte går, på en bipacksedel eller etikett.
Lagen säger också att konsumenter – på begäran och inom 45 dagar – har rätt att få veta om en vara innehåller någon av det tiotal PFAS som är med på EU:s lista över särskilt farliga ämnen.
I alla andra fall shoppar vi i blindo. Trots att evighetskemikalierna PFAS är en pågående miljökatastrof som dag för dag förgiftar både djur och natur, våra livsmedel och våra kroppar saknas fortfarande lagstiftning som tvingar producenter och återförsäljare att redovisa om deras varor innehåller någon typ av PFAS. Ändå återfinns giftkemikalierna i allt från köksredskap och cykelolja till barnvagnar och funktionskläder.
Svagt konsumentstöd
Istället är konsumenter hänvisade till undersökningar som olika miljö- och konsumentorganisationer låter genomföra.
Det händer att PFAS försvinner ur produkter som uppmärksammats i olika tester. Fjällräven var steget före och valde att fasa ut PFAS ur sitt sortiment redan före 2015 när Greenpeace först uppmärksammade kemikalierna inom fritidsindustrin. Men en granskning utförd av Ethical consumers i Storbritannien förra året visade att 22 av 27 granskade friluftsklädföretag fortfarande använder PFAS.
Först nu har Svenska Haglöfs beslutat att fasa ut giftkemikalierna, tio år efter Fjällräven.
– Från och med årets höst-vintersäsong finns inte längre några produkter med PFAS i vårt ordinarie sortiment. Dock kan det finnas ett antal kvar på lager hos oss eller våra återförsäljare från tidigare säsonger som kommer fortsätta säljas under 2025, säger Victor Adler, affärsutvecklingschef på Haglöfs.
Victor Adler är affärsutvecklingschef påp friluftsföretaget Haglöfs.
Bild:
Haglöfs
Lågt ställda krav
Bland våffeljärnsföretagen syns inga liknande ambitioner. Organisationen Sveriges konsumenter presenterade nyligen en uppföljning på en tidigare undersökning om vilken information företag lämnar ut om PFAS i våffeljärn. Den visar att informationen blivit sämre jämfört med för två år sedan, i takt med att PFAS allt mer uppmärksammas som ett hot mot hälsa och miljö.
– För två av våffeljärnen har producenterna tagit bort informationen att järnen innehåller PFAS-ämnet PTFE. Branschen har också börjat använda ett nytt begrepp, ”släppbeläggning”. Det är ett sätt att undvika att nämna PFAS och non-stickbeläggningar, vilket gör det ännu klurigare att navigera i PFAS-djungeln nu än det var tidigare, säger Maria Hammarling, projektledare på Sveriges konsumenter.
Tandtråd och så kallade tandtrådsbyglar är andra produkter som ofta nämns i PFAS-sammanhang. Tråden kan innehålla PFAS, men det behöver inte framgå för konsumenten, oavsett om varan klassas som medicinteknisk produkt eller som konsumentvara.
Bild:
Zanna Nordqvist
Informations- och säkerhetskraven är visserligen något högre på medicintekniska produkter, men som i fallet med ögondropparna Evotears – som bara består av PFAS och klassas som medicinteknik, vilket Dagens ETC skrivit om tidigare – är kraven lågt ställda och säkerhetsbedömningen görs av producenterna själva.
Utan lagkrav på information är det svårt för konsumenter att göra medvetna val. Det kan ligga nära till hands att ställa frågor om PFAS-innehåll direkt till ansvariga företag. Då är rådet att noga faktakolla svaret.
Maria Hammarling, projektledare på Sveriges konsumenter.
Bild:
Nils Petter Nilsson
”Stabilt ämne”
Det svenska företaget Ekulf säljer tandtrådsbyglar för ”trånga tandmellanrum”, med PFAS-ämnet PTFE, mer känt under varumärkesnamnet Teflon. Det framgår tydligt på förpackningen. Ekulfs vd Niclas Brönner hävdar ändå i mejl till Dagens ETC att byglarna inte innehåller PFAS.
”PTFE kan vid temperaturer på hela 350 grader eventuellt brytas ned till PFAS -ämnen. Produkten utsätts aldrig för temperaturer som gör att det kan bildas PFAS varken under tillverkningen eller under användningen. Med andra ord så har vi aldrig haft en produkt som innehåller PFAS, utan PTFE är ett stabilt ämne”, skriver Niclas Brönner.
Men det stämmer inte. PTFE är en PFAS, och medför risker för både hälsa och miljö, framförallt under tillverkning och förbränning när materialet blivit avfall. Betydande utsläpp av andra PFAS-ämnen som används vid tillverkningen av PTFE, exempelvis det förbjudna PFAS-ämnet PFOA, är ett stort globalt problem, konstaterar forskningsinstitutet Rise och miljöorganisationen Chemsec.
– Vi har sett både bristfällig kunskap och tveksamma svar i våra undersökningar. PFAS-området verkar vara klurigt för företagen, men seriösa företag har koll på innehållet i sina produkter, säger Maria Hammarling.
Kalifornisk lag
När Dagens ETC frågar det globala bolaget Newell, som äger varumärket Baby Jogger, varför deras sittvagn City tour 2 som säljs i Sverige innehåller PFAS enligt den danska konsumentföreningen Forbrugerrådet Tænks test 2024, svarar de att att alla deras vagnar följer kalifornisk lag. Den säger att inga PFAS får tillsättas med flit och att det totala PFAS-innehållet inte får överstiga maximalt 100 ppm i produkter riktade till barn upp till tolv år. Kemikalieinspektionen har i sitt förslag till brett förbud mot PFAS lagt nivån 50 ppm totalt fluorinnehåll för att varor ska få säljas inom EU.
– Vi vet att många PFAS är farliga för hälsan, särskilt när kroppen är under utveckling så som hos småbarn. PFAS-exponering har kopplats till bland annat metabola förändringar, sämre immunförsvar, påverkan på hjärnutvecklingen och cancer senare i livet, säger Joëlle Rüegg, professor i miljötoxikologi vid Uppsala universitet.
Vilseledande marknadsföring
Det finns en del allmänna råd för den som vill undvika PFAS i produkter (se fakta). Till exempel betyder inte säljargumentet ”Fritt från PFOS och PFOA” att produkten är PFAS-fri. Det betyder bara att två redan förbjudna PFAS inte finns i produkten. Sveriges konsumenter har anmält det säljargumentet för att vara vilseledande, till Konsumentverket. Men till skillnad från motsvarande myndighet i Danmark som valde att förbjuda den typen av vilseledande påståenden, lämnade Konsumentverket ärendet utan åtgärd.
Kemikalieinspektionen går i motsatt riktning och har länge jobbat för ett brett EU-förbud av hela PFAS-gruppen på grund av deras särskilt farliga egenskaper. Det är Maria Hammarling positiv till.
– Vi stöttar förslaget om ett brett PFAS-förbud. Men i väntan på ett förbud vill vi se tydligare regler för hur PFAS får användas och kommuniceras, till exempel genom obligatorisk märkning av produkter som innehåller PFAS.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
