Hur blir man Sveriges bästa miljökommun?

– Det är ingen quick fix. Vi har under lång tid satsat på att leda klimatarbetet och vi har satt upp hårda och tuffa mål och handlingsplaner för att göra skillnad, säger Anna Thore (S), ordförande i Kalmar kommuns vatten- och miljönämnd.

Det första hon nämner, som hon också vill tipsa andra kommuner om, som ett steg i kommunens klimatarbete är att att göra en klimatväxling. I detta fall innebar det att kommunen höjde parkeringsavgifterna i stan och använde vinsten till att sänka priset på ­kollektiv­trafiken. Enligt Anna Thore har detta försök gått över förväntan.

– Det har gått jättebra. På vissa sträckor har det skett en 20-procentig ökning av antalet resenärer och det är framförallt gruppen unga resenärer som har ökat. Att få till en sådan ökning med reklam hade kostat miljoner, så vi är väldigt glada.

En annan satsning som ­kommunen har gjort är att ­investera 1,1 miljarder kronor i en generationsfond. De investerade pengarna kom från försäljningen av ett kommunalt industrifastighetsbolag och syftet är framtida generationer ska kunna använda avkastningen till olika hållbarhetsinvesteringar.

– Det kommer dessvärre inte att saknas problem för framtid­en att ta tag i och dessa pengar är öronmärkta för hållbara initiativ, inklusive social hållbarhet.

Initiativet är så nytt att pengarna inte har investerats ännu. Nästa steg är att Kalmar ska upphandla en tjänst som förvaltar pengarna och placerar dem så hållbart som möjligt.

Kor och människor

Den satsning som Anna Thore är mest stolt över är ­kommunens fokus på biogas. Kalmar kommun är en lantbrukskommun och enligt Anna Thore bor här nästan lika många kor som människor, vilket innebär att det finns väldigt mycket gödsel.

– Forskare menar att biogas kan sänka klimatutsläppen upp till 120 procent. Våra gödsel­brunnar är våra oljefynd­igheter. Gödslet uppkommer ju ändå, men istället för att det blir ­liggande i en gödselbrunn och läcka metan gör omvandlingen till biogas att klimat­utsläppen minskar.

Biogas är en omdebatterad resurs och andra forskare menar att omställningen är för dyr och att pengarna istället borde användas till åtgärder som har större klimatnytta. En annan nackdel för klimatet är att även produktionen av biogas ger upphov till metanläckage. Men Anna Thore är övertygad om att biogasen har fler fördelar än nackdelar.

– Elbilslobbyn har drivit upp ett motstånd. För oss och andra djurtäta kommuner är biogasen otroligt värdefull. Dessutom läggs gödslet efter rötningen på åkrarna så lantbrukarna behöver inte längre importera konst­gödsel från Ryssland.

Invånares utsläpp synas

Och hon verkar ha fått invånarna med sig. Medan användningen av biogasbilar är närmast icke existerande i resten av Sverige har den ökat med 80 procent i Kalmar län.

Kommunen vill också hjälpa sina invånare att sänka sina konsumtionsutsläpp. Därför har Kalmar samarbetat med Stockholm Environ­ment Institute, som tagit fram den så kallade Konsumtionskompassen, ett verktyg som illustrerar och analyserar utsläpp på postnummernivå i kommuner över hela Sverige. Att få ner invånarnas konsumtion är a och o för att kommunen ska kunna bedriva ett framgångsrikt klimatarbete anser Anna Thore. Analysen har även visat att det finns stora skillnader i klimatavtryck mellan olika områden. 

– Vi ser en fantastisk trend där utsläppen minskar tack vare elektrifiering av transporter och biogas. Men eftersom vi också mätt våra konsumtionsbaserade utsläpp ser vi att det är det cirkulära samhället som är vår nya utmaning. Där tror jag kommunerna som förebild genom genomtänkta upphandlingar har en stor roll att spela.

Till exempel ska allt som kommunen köper in i första hand vara återvunnet eller återbrukat. I andra hand ska det som köps in kunna gå att reparera och delar ska kunna bytas ut.

– Det är läskigt att vi ­placerar oss så bra för vi har så ­mycket kvar att göra. Det får en att ­fundera på vad de andra ­kommunerna har för klimat­arbete.