Så drabbas människan när djur hotas

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

I snitt rör sig landdjur 17 kilometer närmare jordens poler varje decennium. Marina arter närmar sig polerna i en takt på 72 kilometer under samma period. De söker sig till nya marker i takt med klimatförändringarna. Även växter är i rörelse, tillsammans med pollinerare och förändrade temperaturer.

Enligt forskarna får detta omfattande konsekvenser för människor – något som måste uppmärksammas i högre grad av politiker. 

– Beslutsfattare tar inte tillräcklig hänsyn till att systemet är så dynamiskt, säger Birgitta Evengård. Hon är professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien. 

Klimatkänsliga infektioner

Som exempel tar hon upp FN:s globala mål för hållbar utveckling. De måste förhålla sig till den här aspekten av klimatförändringar för att vara relevanta, menar hon.

– Om man ska bekämpa fattigdom behöver man exempelvis veta vilka grödor som ska rekommenderas för odling på olika platser. Man måste vara beredd på att göra omprövningar och övervaka de förändringar som sker, för det går undan, säger hon. 

Som medicinare fokuserar hon framförallt på de effekter klimatförändringarna får på hälsan. Tillsammans med nordiska och ryska forskare undersöker hon vilka infektioner som borde klassas som klimatkänsliga.

 Just nu står bara malaria och denguefeber på Världshälsoorganisationen WHO:s lista, men Birgitta Evengård och hennes kollegor tror det finns fler. 

– När jag kom till Umeå som professor för tio år sedan hade borrelia aldrig setts där, men finns nu. Fästingarna rör sig norrut. TBE sprids också, och vi kommer behöva diskutera hur vi ska vaccinera på ett annat sätt, berättar hon. 

Jämförelser svåra

Birgitta Evengård menar att det krävs bättre övervakningssystem och ökat internationellt samarbete för att kartlägga de förändringar som sker. Som det ser ut nu använder olika länder olika system, vilket gör jämförelser svåra att göra. 

– Jag är förvånad över hur pass dåligt det ser ut. Det finns lite kunskap och det är ganska slumpmässigt vilka forskare som tittar på vad, säger hon. 

I Sverige brukar till exempel smittor upptäckas när jägare hittar döda djur, som sedan skickas till analys. Det är inte en optimal metod, menar Birgitta Evengård. 

I Ryssland däremot har en mer välutvecklad systematik kvarstått sedan sovjettiden, säger hon. Däremot verkar presidenten, även om han inte är klimatförnekare, luta åt det hållet, tror hon. 

– Därför måste forskare vara mycket mera på, saker händer fort. Det behövs en större förståelse för frågan och att vi arbetar tillsammans, men med vissheten om att vi aldrig kan ha full kontroll. Det är ett perspektiv vi måste tänka på. Det statiska existerar inte.