Hoppa till innehållet

Klimatfrågan

”Rika länder gör klimatkrisen till en affärsmöjlighet”

Människor som drabbats av översvämningar i Pakistan.

Människor som drabbats av översvämningar i Pakistan.

Bild: Fareed Khan/TT

Dagens ETC

De rikaste länderna i världen sviker de länder som drabbas värst av klimatkrisen genom att inte ge det stöd de utlovat. Det visar en ny rapport från Oxfam.

Dessutom betalar utvecklingsländerna tillbaka mer för klimatlån än de tar emot i form av stöd.

Kommentera

Rika länder har enligt FN:s klimatkonvention och Parisavtalet lovat att ge ekonomiskt stöd till utvecklingsländer för att de ska kunna minska sina utsläpp och göra klimatanpassningar. Tanken är att de länder som historiskt har störst ansvar för klimatkrisen har en skyldighet att hjälpa länder som har mindre resurser och som dessutom drabbas värst. 

Nu visar en rapport från biståndsorganisationerna Oxfam och CARE climate justice centre att världens rikaste länder sviker sina löften om så kallad klimatfinansiering till utvecklingsländer. Mindre än en tredjedel av de pengar som utlovats har betalats ut. Och en stor del av pengarna ges i form av lån, ofta med höga räntor. 

– Rika länder behandlar klimatkrisen som en affärsmöjlighet istället för en skuld som vi bör betala tillbaka till drabbade länder för att vi släpper ut så mycket. Det är ovärdigt helt enkelt, säger Astrid Nilsson Lewis, sakkunnig inom klimatojämlikhet på Oxfam Sverige.

”Fler dör”

Enligt rapporten betalar utvecklingsländerna tillbaka mer till de rika länderna för klimatlån än de tar emot – för varje fem kronor de får betalar de tillbaka sju kronor. Det innebär att de fattiga ländernas skuldberg växer för varje år. 

– Att de länder som redan har stora statsskulder får ännu större skuldbördor försvårar klimatomställningen och möjligheten för dem att förbereda sig för kriserna. Det får konsekvenser för människors liv och gör att fler dör.

Astrid Nilsson Lewis, sakkunnig i klimatojämlikhet på Oxfam, Sverige Bild: Christin Philipson

Situationen förvärras av kraftiga nedskärningar i biståndet. Inte sedan 1960-talet har de rika länderna slaktat så mycket av biståndet som de gör nu, enligt Oxfam.

Sverige inte sämst

Bland de värst drabbade länderna är Filippinerna, där miljontals människor blivit hemlösa efter översvämningar, jordskred och sönderblåsta byggnader det senaste året. På Afrikas horn har miljontals människor fördrivits under förra året och i Bangladesh stördes 35 miljoner barn i sin skolgång på grund av värmeböljor, cykloner och översvämningar.

De största bovarna är länder som Frankrike, Japan och Italien, som ger en stor del av klimatfinansiering i form av lån. Medan Sverige sticker ut som ett av de bättre länderna, enligt Astrid Nilsson Lewis, eftersom vi ger största delen av klimatfinansiering i form av bidrag och inte lån. 

– Men samtidigt som regeringen har sagt att de ökar klimatbiståndet minskar biståndsbudgeten i sin helhet, vilket vi är oroliga över.

Rika länder påstår sig ha mobiliserat en biljon (1000 miljarder) kronor i klimatfinansiering 2022, men i själva verket rör det sig om mellan 260 och 330-miljarder kronor, mindre än en tredjedel av den utlovade summan. 

År 2022 tog utvecklingsländer emot 580 miljarder kronor i klimatlån. Dessa lån uppskattas leda till återbetalningar på upp till 825 miljarder kronor, vilket resulterar i en "vinst" på 42 procent för långivarna.

Under 2024 har rika länder minskat biståndet med 9 procent i genomsnitt, enligt OECD. Och för 2025 väntas nedskärningar på ytterligare 9-17 procent.  

Källa: Climate Finance Shadow Report 2025

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.