BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det är en ganska stor ökning sett till att det gäller en så lång period med insamlat data. Det är anmärkningsvärt, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI.
Även i Falun, Västerås och Gustavsfors innebar söndagens väder nya värmerekord, och på den senaste tiden har det blivit vanligare med värmerekord i Sverige, säger Sverker Hellström.
– Det är oftare vi slår värmerekord än köldrekord, men vi ligger ju ganska nära Arktis och det är där uppvärmningen sker snabbast, så det är inte så konstigt att uppvärmningen går snabbare här än i andra delar av världen, säger han.
Två grader varmare
Sedan 1800-talet har medeltemperaturen i Sverige ökat med två grader. Det är mer än den generella ökningen i Europa – där medeltemperaturen ökat med omkring en grad under samma period.
Samtidigt visar nya uppgifter från amerikanska National Snow and Ice Data Center, NSIDC, att isarna vid Arktis och Antarktis är ovanligt små för årstiden.
I mars brukar havsisen vid Arktis nå sitt årliga säsongsmaximum, det vill säga att den då brukar vara som störst. Men den 7 mars i år täcktes Arktis med omnejd av 14,42 miljoner kvadratkilometer havsis – vilket är det lägsta säsongsmaximumet som observerats i Arktis, rapporterar SMHI. Mätningarna visar att isen är 97 000 kvadratkilometer mindre än det näst lägsta säsongsmaximumet som uppmättes den 25 februari 2015.
Rekordet förklaras av rekordvärme. Så gott som hela Arktis har varit varmare än normalt mellan 1 oktober 2016 och 28 februari 2017. Att det inte infallit någon ordentlig vinterkyla har medfört att isen inte vuxit lika mycket som den brukar.
Risk för snabb issmältning
Den före detta SVT-meteorologen Pär Holmgren, som i dag jobbar som naturskadespecialist och föreläser om klimatfrågan, är väl insatt i hur kopplingen mellan isarna och medeltemperaturen ser ut.
– När isen blir tunnare finns det en risk för att den smälter snabbare. Normalt blir isen som minst i september, och eftersom den är ovanligt liten redan nu finns det en risk att den även då kommer vara rekordliten, säger han.
Det har rapporterats om de smältande polarisarna länge nu, men utvecklingen ser inte ut att förändras, tvärtom fortsätter isarna att smälta i ett allt snabbare tempo.
– Isen i Arktis är jättekänslig för förändring. När det gäller issmältning brukar vi prata om vad som kallas för självförstärkande återkoppling – högre temperaturer leder till större issmältning, som i sin tur leder till att mer is smälter som ger högre temperatur och så vidare, säger Pär Holmgren.
Rekordlåg isnivå
NSIDC:s mätningar visar dessutom att havsisen kring Antarktis nått en rekordlåg nivå. Det är den lägsta nivån av havsis som uppmätts under hela den period havsisen bevakats med hjälp av satelliter, vilket är omkring 40 år.
SMHI rapporterar att havsisens utbredning kring Antarktis var 2,11 miljoner km den 3 mars 2017, vilket kan jämföras med det förra rekordvärdet på 2,29 miljoner km från slutet av februari 1997.
I normala fall brukar det årliga säsongsminimumet av havsis kring Antarktis infalla under andra halvan av februari. I år fortsatte isen krympa under en längre period än så och minimumet inföll den 3 mars.
– Vi rör oss bort från en hyfsad balans som vi haft i klimatet i kanske 10 000 år, säger Pär Holmgren om utvecklingen.