Det hela kan tyckas lovvärt, särskilt mot bakgrund av att vi befinner oss i ett sjätte massutdöende och att alla initiativ som görs för att stoppa artutrotningen anses välkomna. Problemet, som kritiker pekar på, är att medarrangören Syngenta hör till världens största producenter av naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel – en av de främsta orsakerna bakom försämrad biologisk mångfald. 

– Vissa är så farliga att de har förbjudits inom EU, men Syngenta exporterar dem till länder utanför EU där miljölagstiftningen är svagare, säger Kristina Volkova Hellström, sakkunnig inom miljögifter hos Naturskyddsföreningen (SNF). 

Ett sådant exempel, framhåller hon, är tiametoxam som är bannlyst i EU för att det är extremt giftigt för pollinatörer såsom bin.

– Sådana bekämpningsmedel gynnar inte på något sätt den biologiska mångfalden. Därför är det svårt att tolka tävlingen som något annat än ett försök att gröntvätta varumärket.

Pågående rättsfall

Ett annat av bolagets medel som förbjudits inom EU men ändå fortsätter att tillverkas och exporteras – inte minst till utvecklingsländer – är ­parakvat. Ogräsmedlet har pekats ut som ett av världens allra giftigaste produkter, där minsta lilla spill eller felanvändning kan leda till oåterkalleliga negativa hälsoeffekter – i värsta fall döden. En tidigare anställd har vittnat om att Syngenta sedan länge vetat om riskerna utan att vidta åtgärder eller stoppa produkten, trots att det kopplats till flera fall av förgiftningar och självmord. 

Det är inte enda gången företaget anklagas för att sätta profit framför hälsa, miljö och säkerhet. Just nu pågår exempelvis ett rättsfall i Storbritannien där jordbrukare stämt Syngenta efter att Parkinson’s sjukdom har länkats till tidigare användande av parakvat. 

Tillsammans med andra agrokemiska bolag som Bayer och Corteva tillhör Syngenta den mäktiga lobbygruppen Croplife International. För Syngenta och ytterligare fyra bolag i sammanslutningen, som är marknads­ledande inom bekämpnings­medel, kommer minst 35 procent av inkomsterna – motsvarande över 46 miljard­er kronor  – från försäljning av produkter som kunnat kopplas till antingen cancer, minskad fertilitet eller ett reducerat antal insekter och vattenlevande djur. Det avslöjade Greenpeaces granskande verksamhet Unearthed för ett par år sedan.

– Syngentas verksamhet är inte bara destruktiv för livet på landsbygden, utan också för lantbrukarna som hanterar ­gifterna och för människorna som äter produkterna. Den här typen av företag har ett farligt starkt övertag vad gäller att dominera marknaden och på så sätt diktera hur lantbrukare över hela världen odlar, säger Sandra Lamborn, kampanj­ledare för jordbruks- och havsfrågor vid svenska Greenpeace.

Att bolaget nu anordnar en tävling för biologisk mångfald säger hon ”osar greenwashing lång väg”.

– Ville Syngenta verkligen bli ett hållbart företag och del av lösningen snarare än problemet skulle de ställt om sin produktion, slutat lobba för att få fortsätta sälja giftiga ämnen, sluta greenwasha genom att ändra etiketter och förpackningar för att framstå som grönare. 

Problematiska egenskaper

Även om vissa bekämpningsmedel förbjudits inom EU betyder det inte att de produkter som finns på den europeiska marknaden är riskfria. Flera av dem innehåller ämnen som är listade som så kallade kandidater för substitution av EU. Dessa medel har en eller flera särskilt problematiska egenskaper som gör att användningen ­behöver ses över. Till exempel har enbart Syngenta 22 god­kända produkter med kandidat­ämnen i Sverige, visar siffror som Dagens ETC begärt ut från Kemikalieinspektionen.

– Det är också viktigt att komma ihåg att bekämpningsmedel är specifikt framtagna för att påverka levande organismer som insekter och växter. När dessa medel hamnar på platser där de inte ska vara, som utanför åkern eller i vattendrag, så blir de en fara för de organismer som lever där, säger Kristina Volkova Hellström. 

Att det idag inte finns någon lagstiftning som förhindrar export av medel som är förbjudna i tillverkningslandet har kritiserats av en rad miljögiftsexperter genom åren. EU-kommissionen har därför lovat att se över frågan och presentera ett lagförslag under 2022–2023.

– Naturskyddsföreningen välkomnar detta initiativ och vill se ett exportförbud så snart som möjligt, säger Kristina Volkova Hellström.

”Måste regleras hårdare”

Även Greenpeace efterfrågar skarpare lagstiftning.

– När ett ämne regleras kommer nya upp. Och regleras de i EU kan användningen av dem mycket väl komma att öka i andra länder – som vi exempelvis har sett med glyfosat, parakvat och andra bekämpningsmedel. Därför måste vi reglera kemikalieanvändningen och -industrin mycket hårdare. Dessutom bör vi alltid gå efter försiktighetsprincipen, på ett globalt plan, för att undvika att företag rear ut gifter som blivit förbjudna inom exempelvis EU till andra länder med svagare regleringar. 

Vad beträffar ”Böndernas blomstrande idéer”, vars anmälningsperiod går ut sista juli, hoppas Kristina Volkova Hellström att ekologiska bönder ansluter sig till tävlingen. 

– Då med motiveringen att de inte använder de naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel som Syngenta säljer – vilket är en av anledningarna till att ekologiska gårdar har 30–50 procent högre biologisk mångfald.