Forskare vid Marylands universitet har nämligen upptäckt att en enkel behandling av furu kan få den lika stark som stål. ”Superträ” kallar de slutresultatet.
– Det är jämförbart med nästan alla slags metaller och väger mindre. Så alla material som används till bärande strukturer, där massa och vikt är en parameter, skulle så småningom kunna bytas ut mot superträet, säger professor Teng Li till universitetets egen tidning The Diamondback.
Processen som förvandlar mjuk furu till superfuru är relativt enkel. Först tas ligninet bort från träet. Därefter utsätts träet för tryck under värme – enligt forskarna omkring 65 grader Celsius. Detta får cellulosafibrerna att packas tätare och defekter i träet, som kvistar och hål, pressas samman. I processen trycks träet också ihop till en femtedel av sin ursprungliga tjocklek.
Slutprodukten är lika stark som stål, sex gånger lättare och går dessutom att böja och forma enligt önskemål.
”Slankare dimensioner”
Enligt Thomas K Bader, docent vid institutionen för byggteknik vid Linnéuniversitetet, verkar det vara en lovande upptäckt.
– Jag kände inte till upptäckten, men ja, det låter rimligt att öka hållfastheten och hårdheten på det sättet. Det betyder att man kan dimensionera tunnare element och få slankare konstruktioner, vilket arkitekter gillar, säger han.
Han påpekar att det redan i dag byggs mycket i trä, men att ett hårdare och styvare sådant skulle göra det möjligt att bygga högre. Till exempel skulle så kallade tidsberoende deformationer, krypning, minskas när lignin tas bort. Däremot reser han ett varningens finger för hur superträet kan tänkas bete sig på lång sikt.
– Frågan är vad som händer med fuktupptagningen i träet, som också påverkar dess egenskaper. Man kan inte bara tänka hållfasthet och hårdhet, man måste också tänka på styvhet, som styr deformationer, och vad som händer om 20–30 år, säger han.
Oklarheter kvarstår
Ännu en fråga att ställa sig är vilket utrymme det finns för att byta ut dagens byggmaterial mot snabbväxande furu. I vissa delar av världen kan potentialen vara stor, i första hand genom att möbelindustrin ersätter teak och andra tropiska träslag med superbehandlade, snabbväxande och därmed miljövänligare träslag. Men för svensk trä- och byggindustri behöver inte upptäckten vara något jättesteg framåt.
Visserligen är tillväxten i svenska skogar större än uttaget, men enligt en rapport från IVL Svenska miljöinstitutet från 2015 är det oklart om detta kommer att fortsätta vara fallet efter år 2030.
Främst eftersom den inomeuropeiska skogsbiomassan inte verkar komma att räcka till i framtiden och således öka trycket på svensk export av densamma.
– Det finns ett visst utrymme för att ta ut mer. Idag tar vi ut kanske 80–90 procent, men då ligger vi nära gränsen för vad som är möjligt. Å andra sidan kan klimatförändringarna på sikt ge en kraftig tillväxt, men det ligger mellan 50 och 100 år framåt, säger Per Hazell, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.
Han påpekar samtidigt att ökat skogsbruk skulle ha en positiv effekt på klimatet, eftersom det har en negativ nettoeffekt på utsläppen av koldioxid, förutsatt att produkter från skogen ersätter stål, betong samt material med ursprung i fossila källor.
Användas i flygplan
Men det är inte bara i husbyggande forskarna tänker sig att superträet kan göra nytta.
– Det här träet skulle kunna användas i bilar, flygplan, byggnader – vilken konstruktion som helst där man i dag använder stål, säger professor Huajian Gao vid Brownuniversitet på Rhode Island i USA, i ett nyhetsbrev från Marylanduniversitetet.
Med andra ord skulle en omställning från stål och andra i dag vanliga, hårda material gynna klimatet på flera sätt. När det gäller bilar kan dessa byggas lättare och därmed billigare och bränslesnålare. När det gäller byggindustrin kräver tillverkning av stål förutom järnråvaran också koks, kalk och olika legeringsämnen, allt till priset av hög energiåtgång.
