Marie väger sina ord noga. Det märks att det är viktigt för henne att inte bli missförstådd. Trots det stöd hon fått från fack, civilsamhälle och till och med FN har det som hände våren 2024 lämnat djupa spår.

– Efter att jag blev uthängd har jag fått motta både hat och dödshot, så jag har varit väldigt rädd. Jag har också behövt skydda dem som står mig nära och därför folkbokfört mina barn på en annan adress, säger hon till Dagens ETC.

Det var i början av april för drygt två år sedan som Marie, då handläggare och gassamordnare på Energimyndigheten, pekades ut som en säkerhetsrisk i en artikel i tidningen Fokus.

Anklagelsen grundade sig i att hon på fritiden är engagerad i Rebellmammorna, en underavdelning till klimatnätverket Extinction rebellion (XR). Till skillnad från Rebellmammorna använder Extinction Rebellion ibland icke-våldsam civil olydnad, till exempel genom att blockera vägar, för att nå ut med sina budskap.

Minister uttalade sig

Artikeln med rubriken ”Klimataktivist anställdes på samhällskritisk tjänst på Energimyndigheten” fick snabb spridning och mötte starka reaktioner, bland annat på SvD:s ledarsida där regeringen uppmanades att agera.

På X uttalade sig civilförsvarsminister Carl-Oscar Bohlin (M) om att han varit i kontakt med myndigheten, som då ska ha ”hanterat situationen i sak”. Han beskrev Fokus avslöjande som ”mycket uppseendeväckande” och sa att ”sånt här helt enkelt inte ska få hända”.

Ett par dagar tidigare hade Marie fått besked om att hon inte skulle få fortsätta sin anställning. Samma dag som Carl-Oscar Bohlin skrev på X fråntogs hon också sin tjänstedator och telefon och stängdes av fram till att provanställningen formellt upphörde.

Väntas bli vägledande

Händelsen blev startskottet för en större diskussion om statsanställdas rättigheter. FN:s särskilda rapportör för miljöförsvarare, Michel Forst, är en av dem som reagerat och i två olika uttalanden riktat skarp kritik mot Sveriges agerande.

I ett yttrande skriver han att Marie verkar ha utsatts för bestraffning, förföljelse och trakasserier på grund av sitt klimatengagemang och deltagande i fredliga miljöprotester.

Han anser också att Carl-Oscar Bohlins agerande kan strida mot Århuskonventionen, som ger skydd för allmänhetens rätt att delta i miljöfrågor och mot repressalier kopplade till sådant engagemang.

Yttrandet har lämnats in till Stockholms tingsrätt, där fallet tas upp den 18-19 maj efter att Fackförbundet ST har stämt staten för behandlingen av Marie. Målet beskrivs som unikt och väntas bli juridiskt vägledande.

– Det handlar om gränserna för statligt anställdas yttrande- och åsiktsfrihet, där vi menar att Energimyndigheten i detta fall har brutit mot det skydd som finns i grundlagen och Europakonventionen, säger förbundets jurist Joakim Lindqvist.

ST anser att Energimyndigheten har bestraffat Marie för att hon utnyttjat sin demonstrationsfrihet och därmed kränkt hennes mänskliga rättigheter. I stämningsansökan krävs ersättning för förlorad arbetsinkomst samt 200 000 kronor i skadestånd.

– Eftersom det finns ytterst begränsad domstolspraxis är det svårt att förutsäga hur domstolen kommer att landa i sin bedömning, men jag har ändå relativt stora förhoppningar om en vinst, säger Joakim Lindqvist.

JK försvarar agerandet

Som Dagens ETC tidigare berättat anser Justitiekanslern (JK), som företräder staten, inte att några fel har begåtts. Det som Marie tidigare fått höra av arbetsgivaren, att hennes engagemang i Rebellmammorna inte är förenligt med en godkänd säkerhetsprövning, är enligt JK inte grundorsaken till att hon fick sluta.

Med så svaga associationskedjor kan nästan vem som helst pekas ut som ett säkerhetshot.

I ett yttrande argumenterar staten i stället för att en samlad bedömning visat att hon är opålitlig ur säkerhetssynpunkt. Bland hävdar JK att hon i samtal inte självmant ska ha berättat om sitt engagemang i Rebellmammorna eller uttryckligen tagit avstånd från klimataktivism med inslag av civil olydnad.

Joakim Lindqvist tycker inte att argumentationen håller. 

– Om deltagande i helt fredliga manifestationer för något så harmlöst som klimatfrågan ska bedömas som ett potentiellt hot mot Sveriges säkerhet endast för det finns en mycket svag och indirekt koppling till andra klimataktiva, som ibland kastar färg eller blir bortburna av polisen, så kommer många statligt anställda bli både tysta och rädda. Med så svaga associationskedjor kan nästan vem som helst pekas ut som ett säkerhetshot. Frågan är om vi vill leva i ett sådant samhälle.

Han säger att den lag som myndigheten stödjer sig på, säkerhetsskyddslagen, finns för att skydda Sverige mot främmande makt, terrororganisationer och grov organiserad brottslighet.

– Att likställa den fredliga civila olydnad som klimataktivister ägnar sig åt med terror och grovt kriminella nätverk är inte godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Det finns inga rimliga proportioner i det.

”Aldrig försökt dölja”

Marie har återkommande vittnat om att hon var helt öppen med sitt klimatengagemang i samband med att hon anställdes. Hon påpekar också att varken hon eller Rebellmammorna sysslar med civil olydnad, utan väljer andra stillsamma protestformer, som att sitta och sjunga tillsammans i grupp.

– Jag upplevde att det sågs som positivt att jag var engagerad i de här frågorna, säger hon.

För henne är det självklart att klimat-, energi- och beredskapsfrågor är tätt sammankopplade. Hon lyfter bland annat fram en rapport från den brittiska underrättelsetjänsten som offentliggjordes i vintras. Den visar att ekosystemens kollaps är ett akut säkerhetshot som riskerar global instabilitet och raserade samhällsfunktioner.

Det är kunskap som en statlig energimyndighet måste arbeta aktivt med, anser hon.

– Att sprida den här typen av samhällsviktig information är också vad många i klimatrörelsen arbetar med, eftersom vi anser att människor har rätt att veta vad som händer. Det är motsatsen till att vara en samhällsrisk, säger Marie.

Utsatt för bestraffning

Enligt ST har fallet redan väckt oro bland statligt anställda kring rätten att på fritiden engagera sig i olika frågor. Det kan också Marie intyga.

– Det finns en jättestor rädsla. Många av mina tidigare kollegor på Energimyndigheten har visat sitt stöd privat, men de vågar inte göra det öppet. Efter det som hände mig startades en häxjakt på myndigheten för att se om fler säkerhetsklassade var engagerade i klimatrörelsen. De är oroliga för att själva råka illa ut, säger hon.

Marie framhåller att hon och facket inte stämmer staten för personlig vinning, utan för att människor – särskilt statligt anställda – ska kunna engagera sig i civilsamhället utan rädsla för att straffas eller misstänkliggöras.

– Vår demokrati är något av det finaste vi har och som därför är värd att stå upp för, säger hon.

Vad tror du att det får för konsekvenser om ni förlorar?

– Jag tror att det leder till en ökad tystnadskultur där människor blir rädda för att engagera sig i viktiga frågor på sin fritid. Det skulle vara ännu ett slag mot demokratin i Sverige, som redan är på nedgång.

I dag arbetar Marie med gasfrågor internationellt, eftersom anklagelserna mot henne gjort det svårt att få jobb i Sverige.

Om du fick chansen att jobba på Energimyndigheten igen, skulle du ta den?

– Jag vill gärna ha ett glädjefyllt arbete, så… Nä, men jag trivs väldigt bra med mitt nuvarande jobb.

Är du fortfarande engagerad i Rebellmammorna?

– Absolut. Allt som hänt har gjort det ännu tydligare för mig hur viktigt det är att delta i fina sammanhang såsom Rebellmammorna. Det enda vi vill är att få en bättre klimatpolitik för att skydda våra barn.

Fotnot: Marie har valt att bara framträda med sitt förnamn.