I Danmark dras omkring 200 kilometer långa ledningar för att öka kapaciteten hos det danska gasledningsnätet så att det klarar den ökade mängden gas. Ledningen ska också gå genom Lilla Bält, vilket har väckt oro för påverkan på växt- och djurlivet i havet.
Bild: John Randeris/Ritzau Scanpix
Dagens ETC.
Just nu pågår bygget av en ny fossilgasledning i Östersjön. Baltic Pipe ska gå från Norge genom svenskt vatten via Danmark till Polen. Projektet har stöd från EU men kritiseras av miljöaktivister och forskare. – Att satsa på den här typen av infrastruktur innebär att bygga in sig i ett fossilt beroende”, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi.
Anna Jonasson
Bygget av Baltic Pipe Project, som inte ska förväxlas med Nord Stream 2, inleddes förra året. Fossilgasledningen anses kunna minska beroendet av rysk gas och har därför stöd från EU. Framförallt är det Polen som ska försörjas med gas när landets avtal med Ryssland löper ut i år, men även grannländer som Danmark och Sverige kan bli framtida kunder.
I Danmark sträcker sig gasledningen tvärs över Jylland, Fyn och sydöstra Själland. Där bildades lokala protestgrupper för att försöka stoppa bygget redan i planeringsfasen. En av dem är Baltic Pipe Nej Tak! som fortsätter att protestera mot gasledningen men även mot övriga investeringar i fossil infrastruktur.
– Det här är en väg till vår egen destruktion av en beboelig planet. Dessutom betalas det med skattebetalarnas pengar och förstör klimatet. Det är inte kul för dem som påverkas lokalt men det största problemet är att man investerar i fossil infrastruktur i en tid då vi behöver lämna kvar fossila bränslen i marken, säger Rune Popp som är aktiv i gruppen i Danmark.
Människor har tvingats flytta
Han påpekar att även om man försökt dra ledningen utanför befolkade områden har en del människor påverkats direkt, och tvingats flytta ifrån sina hem eller blivit av med mark i anslutning till bygget av kompressorstationen i Själland.
– Det finns också studier som visar att gasen kan läcka, särskilt på mark runt kompressorstationer. Men det är ur ett globalt perspektiv projektet är mest problematiskt.
Kan du förstå argumentet att ledningen behövs för att ersätta beroendet av rysk gas?
– Jag vill självklart inte att Polens befolkning ska frysa på vintern. Men vi behöver titta på hur vi kan minska vår energikonsumtion generellt. Idag producerar och konsumerar vi alldeles för mycket energi. Det sägs också att gasen ska ersätta användningen av kol i Polen, men det finns ingenting i avtalet som förpliktigar landet att använda mindre kol.
Baltic Pipe benämns av EU som ett projekt av gemensamt europeiskt intresse (Project of Common Interest). Rune Popp lyfter fram det motsägelsefulla med att EU samtidigt har en gemensam strategi för att minska beroendet av fossila bränslen.
– Det går inte ihop med att man ökar importkapaciteten.
Miljötillståndet drogs in
Det danska statligt ägda energibolaget Energinet, som ansvarar för projektet, skriver på sin hemsida att det viktigaste skedet i bygget – färdigställandet av ledningarna som binder samman Danmark och Polen – är avslutat. I Danmark försenades dock projektet när Miljö- och Livsmedelsöverklagandenämnden återkallade miljötillståndet i maj förra året. Danska Naturvårdsverket (Miljøstyrelsen) hade gett sitt godkännande innan det var tillräckligt klarlagt om vissa möss- och fladdermusarter skulle kunna skyddas under bygget.
Det här innebär att det behöver göras en ny miljökonsekvensbeskrivning. Enligt Energinet väntas det slutgiltiga tillståndet bli klart senast den första mars, då bolaget räknar med att kunna fortsätta bygga i Danmark.
I Sverige godkändes projektet i maj 2020 efter att förslaget varit ute på remiss hos berörda myndigheter och kommuner. Några invändningar som kom in under remissförfarandet handlade om riskerna för miljögifter från bottensediment som kunde frisättas vid störning, samt eventuell negativ påverkan på fisk, sjöfåglar och marina däggdjur.
”Uppenbar intressekonflikt”
SMHI var den enda myndigheten som berörde klimataspekten. I sitt remissyttrande skrev de att en ”långsiktig satsning på fossilfri energianvändning i Europa är att föredra framför ytterligare satsningar på naturgas.”
Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, säger att deras yttrande hänger ihop med Sveriges miljömål om att begränsa klimatpåverkan.
– Alla myndigheter har ett ansvar när det kommer till att bidra till att miljömålen ska uppnås. Vi har fått instruktioner om att ta fram beslut för att minska sårbarheten. Att satsa på den här typen av infrastruktur innebär att bygga in sig i ett fossilt beroende. Då vill vi peka på bättre alternativ om man ska nå miljömålen.
Vad säger du om att regeringen ändå godkände gasledningen och därmed fortsätter satsa på fossila bränslen?
– Det har de gjort baserat på allt underlag de fått, och det finns säkert en massa andra överväganden. Men bygger man anläggningar för fossil infrastruktur är det antagligen tänkt att det ska användas under en längre tid. Samtidigt säger man att man vill minska beroendet av fossila bränslen. Det finns en uppenbar intressekonflikt här.
”Vi följer gällande regelverk”
I ett skriftligt svar till Dagens ETC uppger näringsminister Karl Petter Thorwaldsson (S) att beslutet att godkänna gasledningen fattades utifrån gällande regelverk. Som underlag för beslutet hänvisar han till havsrättskonventionen, som införlivats i svensk rätt genom den så kallade lagen om kontinentalsockeln.
”Enligt kontinentalsockellagen prövar Näringsdepartementet i detta fall ansökan om att lägga ut gasledning över svensk kontinentalsockel utanför Sveriges territorialgräns. I prövningen ingår viss påverkan från ledningen på miljö och havsbottnen, däremot prövas inte ledningens syfte eller den eventuella påverkan av det som transporteras i ledningen”, skriver Thorwaldsson.
Näringsministern avstår från att svara på frågan om vad han anser om kritiken att det går emot EU:s och Sveriges satsningar på att bli fossilfria. Han avstår också från att svara på frågan om hur diskussionerna gick innan Sverige godkände projektet.