– Jag har inget emot dem. De är så långt ut att man inte hör dem, säger Signbritt Carlsson när Dagens ETC besöker Kårehamn på Ölands ostkust.
De 16 vindkraftverken som ligger fem kilometer utanför hamnen ger tillräckligt med el för att försörja ungefär hälften av Ölands hushåll. Parken, som byggts av Eon, färdigställdes i september förra året och nu ett knappt år senare är det mest positiva ord som sägs om snurrorna – både av ortsbefolkning och av besökare.
Under invigningen i fjol berättade Jonas Abrahamsson, Eon Sveriges koncernchef, att bolaget lyckats få ekonomi i projektet och att det här var den första havsbaserade vindkraftsparken på svenskt vatten på många år. Men på frågan om det fanns några planer på fler byggen svarade Abrahamsson att det fanns det inte. I alla fall inte i Sverige.
I resten av Europa byggs det desto mer, av Eon och av andra energibolag. I mitten av juni gav exempelvis den brittiska regeringen klartecken till vad som kan bli en av världens största havsbaserade vindkraftsparker. Drygt 40 kilometer utanför Suffolks kust i östra delen av landet ska 240 kraftverk byggas. Enligt det brittiska energi- och klimatdepartementet kommer parken att ge förnybar el till 840 000 hushåll. Dessutom kommer bygget att skapa nästan 3 000 arbetstillfällen och 520 miljoner pund kommer att investeras i den brittiska ekonomin.
”Frustrationen är stor”
Bara två dagar efter britternas klartecken meddelade vindkraftskoncernen WPD att företaget tänker minimera sin offshoreverksamhet i Sverige för att i stället satsa på andra marknader. Anledningen, enligt WPD, är att långsiktiga politiska beslut saknas i Sverige.
– Frustrationen är stor. Vi bygger för 13 miljarder i Tyskland, vi bygger i Frankrike. Men i Sverige som det ser ut i dag kommer ingen att utveckla några som helst projekt till havs, säger Hans Ohlsson, som arbetar med havsbaserad vindkraft på WPD.
Trots att det står klart att de svenska kärnkraftsreaktorerna kommer att behöva stängas om inte alltför lång tid – antingen på grund av ålders-, säkerhetseller ekonomiska skäl – har politikerna inte sett till att lösa den långsiktiga situationen med ersättningskraft, menar Ohlsson. Havsbaserad vindkraft är ett alternativ. Men problemet är att dagens svenska elcertifikatsystem är anpassat för beprövad teknik, inte för att möjliggöra introduktion av ny teknik. Systemet är dessutom bara riggat fram till år 2020.
– Vi kan inte räkna på intäktssidan över huvud taget. Så länge ingen vet vad som händer efter 2020 är det mer eller mindre stopp för befintliga projekt. Och per definition är det tillståndsförbud enligt Miljöbalken för nya projekt i Sverige som inte kan visa på lönsamhet, säger Hans Ohlsson.
”Har stor potential”
Dagens ETC frågade Hannes Carl Borg, politiskt sakkunnig hos energiminister Anna-Karin Hatt (C), hur regeringen ser på den havsbaserade vindkraften och vad som behövs för att utbyggnaden i Sverige ska ta fart.
– Den havsbaserade vindkraften har stor potential både vad gäller utbyggnadsmöjligheter och utveckling av tekniken och Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land i sammanhanget, säger Hannes Carl Borg.
MP vill få fart på bygget
Enligt Borg har regeringen främjat den havsbaserade vindkraften genom insatser för forskning och utveckling, men inga direkta insatser har gjorts för själva utbyggnaden.
– De mål som finns i dag för den förnybara elproduktionen är satta till år 2020 och vi räknar med att de kommer att uppnås med dagens styrmedel, främst elcertifikaten. Därefter har regeringen angett att den långsiktiga ambitionen är en fortsatt ökning av den förnybara elproduktionen, men man har ännu inte beslutat om några konkreta målsättningar eller styrmedel för denna, säger Borg.
Lise Nordin, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet, vill få snabbare fart på utbyggnaden och menar att det statliga energibolaget Vattenfall skulle kunna användas för detta.
– Vi vill att Vattenfall ska fokusera på tre områden framöver. Hjälpa hushållen med solceller, arbeta med energieffektivisering med sina kunder samt bygga ut den havsbaserade vindkraften.
Miljöpartiet ser det som rimligt att Vattenfall bygger nog med vindkraft till havs och till land för att ge 20 TWh om året till 2030. Det kan jämföras med de knappt tio TWh som producerades i Sverige under 2013, vilket var sju procent av den svenska elproduktionen det året.
– Den havsbaserade vindkraften är en viktig pusselbit när kärnkraften faller ifrån av åldersskäl och vi måste bygga ut förnybar elproduktion i ganska stor skala, säger Lise Nordin.
Men det finns fler hinder än de ekonomiska. Nordin påminner om ett annat projekt, Blekinge offshore, där planen är att få upp mellan 500 och 800 vindkraftverk till havs, vilket fullt utbyggt skulle ge uppåt åtta TWh, eller el till 1,4 miljoner hushåll.
– I princip är finansieringen klar. Men ärendet ligger på regeringens bord eftersom Försvarsmakten haft invändningar mot bygget då det skulle konkurrera med deras intressen, säger Lise Nordin.
