En halvering av antalet engångsmuggar och -matlådor jämfört med 2022 – det ska Sverige uppnå fram till 2026.

För att lyckas infördes 2024 en lag som säger att den som säljer mer än 150 engångsförpackningar snabbmat om dagen måste erbjuda sina kunder möjligheten att få maten i en återanvändbar förpackning. Den ska efter användande kunna lämnas tillbaka till försäljningsstället för att kunna bli diskad och erbjudas en ny kund.

Men redan i maj i fjol stod det klart att lagen efterlevs dåligt. I en Novusundersökning utförd på uppdrag av organisationen Håll Sverige rent uppgav endast åtta procent av tillfrågade takeaway-köpare att de erbjudits möjligheten att få sin mat i en flergångsförpackning.

Ansvarig för att se till att försäljarna följer lagen är kommunerna. Men när Dagens ETC kontaktar Sveriges fem största står det klart att frågan inte är särskilt högt prioriterad. Vissa har genomfört tillsyn, andra har endast informerat näringsidkare medan en del inte alls följt upp hur lagen efterlevs.

Få följer – de flesta går fria

Mest på hugget har Stockholms stad varit. I ett pilotprojekt våren 2025 inspekterades 55 verksamheter. Av de 31 som omfattades av lagen var det endast två som uppfyllde kraven fullt ut. Av övriga var det 21 som inte erbjöd sina kunder att få maten i återanvändbara förpackningar och åtta som visserligen hade sådana förpackningar, men istället brast i att informera om dem på ett korrekt sätt.

Trots detta valde miljöförvaltningen i Stockholms stad att inte utnyttja möjligheten att dela ut den sanktionsavgift på 10 000 kronor som lagen medger.

Enligt Sara Carlsson, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Stockholms stad, beror det på att verksamheter som kan klassas som mikroföretag kommer att undantas från lagtvånget när EU-förordningen PPWR – Packaging and packaging waste regulation, som syftar till att minska förpackningsavfalet – är fullt implementerad i augusti 2026. Med mikroföretag menas inom EU företag med färre än tio anställda och en årsomsättning som understiger två miljoner euro, motsvarande knappt 22 miljoner kronor.

Oklarhet står i vägen

Detaljerna kring undantagen är dock ännu oklara.

– Vi har haft dialog med Naturvårdsverket om hur bedömningen av mikroföretag skulle göras i praktiken och fick svaret att vägledning kommer att tas fram. Så tills vidare är det inte helt enkelt att avgöra vilka verksamheter som kommer att omfattas, säger Sara Carlsson.

När Naturvårdsverket – den myndighet som har i uppgift att implementera och informera om reglerna – är redo att ge besked i frågan vet hon inte.

– Mot den bakgrunden bestämde vi tillsammans med avdelningschef att inte fatta några utdömanden av miljösanktionsavgifter.

Utanför huvudstaden ser det annorlunda ut. Miljöförvaltningen i Malmö svarar att de i första hand fokuserat på att nå ut med information och vägledning till företagen kring kraven. De har därför inte haft några särskilda tillsynsinsatser. Däremot har de delat ut en sanktionsavgift efter kontroll av ett inkommet klagomål om en försäljare som inte följt lagen.

Göteborg svarar att de under 2025 utförde tillsyn på tio snabbmatsrestauranger, men att de inte har någon data över vad tillsynen resulterade i.

Uppsala och Västerås uppger att de inte haft någon tillsyn alls.

Beteendeförändringar är svåra

Med anledning av ovanstående infinner sig två frågor: Är lagen för svår att följa? Och är kommunerna för slappa med att kontrollera dess efterlevnad? Dagens ETC ringde upp Naturvårdsverket.

– Ur ett tillsynsperspektiv väntar man ofta för att verksamheter ska få tid att ställa om. Dessutom är ju tiden också knapp hos kommunerna, så det är inte alls konstigt att man inte börjar med tillsyn från dag ett. Men man hade ju hoppats att de skulle börjat kanske nåt år senare, säger Åsa Stenmarck vid resurseffektivitetsenheten på Naturvårdsverket angående kommunernas prioritering.

Hon tycker inte att lagstiftning i sig är svårtydd:

– Du ska sätta upp en skylt och du ska ha återanvändbara lådor och muggar. Det är en väldigt snäll lagstiftning. Utmaningen ligger i att få kunden att vilja välja det återanvändbara alternativet. Det är där lagen är svag.

Sverige ska halvera användningen av engångsplastmuggar och -lådor till 2026. Kommer vi att nå målet?

– Statistiken släpar efter och vi har inte bearbetat klart siffror för 2024 ännu, men baserat på det vi har så nej – användningen minskar inte och vi kommer inte att nå målet.

Det hela grundar sig i EU:s engångsplastdirektiv – kan det bli ett problem att missa målet?

– Det enda EU säger är att användningen ska minska signifikant. Det är Sverige som satt målet om halvering. Men även om vi helt klart inte kommer minska användningen signifikant kommer det vara svårt för dem att bötfälla oss, med tanke på det otydligt formulerade målet.

Skulle lagen kunna skärpas på något sätt?

– I Frankrike, Belgien och Nederländerna har man till exempel infört förbud mot engångsartiklar om gästen äter på plats. Det finns en svaghet i att kunden ska välja. Vi människor är lata och gör som vi alltid har gjort, både restauranger och gäster.