Klimat & Miljö

Lägre metanutsläpp när permafrost tinar i Sverige

Publicerad 13 mars, 2023

I Corrvosjávri 20 kilometer sydväst om Abisko försvann permafrosten redan på 1980-talet. Sedan dess har torrare buskväxtlighet tagit över.

Bild: martin björkman, göteborgs universitet

Dagens ETC

Tinande permafrost i Arktis behöver inte alltid leda till ökade utsläpp av växthusgasen metan. När tinad jord torkar upp kan i stället utsläppen minska.

– Det är en positiv nyhet, men det kan inte balansera upp de stora ökningarna man ser på andra håll, säger forskaren Mats Björkman.

Karin Holmberg

Text

Under många år har klimatforskare varnat för att stora växthusgasutsläpp från tinande permafrost är ett globalt klimathot. Den bilden nyanseras av forskare som studerat tinande permafrost utanför Abisko i Kiruna. Där var metanutsläppen tio gånger lägre än förväntat. Studien bygger på jämförelser mellan utsläpp från mark som troligen förlorade sin permafrost på 1980-talet och mark där permafrosten försvann någon gång mellan 1993 och 2001.

– Mycket av vår kunskap om metanutsläppen när permafrosten tinar kommer från kolrika områden i Arktis som genererar stora utsläpp av växthusgaser. Vår studie är däremot gjord i mineraljordar som innehåller mindre kol, säger Mats Björkman vid Institutionen för geovetenskaper och en av forskarna bakom studien.