I början av september larmade The Guardian om att journalistkollektivet Orb Media hittat mikroplast i kranvatten över hela världen. Tillsammans med forskare och volontärer samlade journalisterna in 150 vattenprover från städer på fem kontinenter: från Jakarta, en världsmetropol med större befolkning än Sverige, till Pinebluff, en avkrok i North Carolina med mindre än 1 500 invånare.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Mikroplast fanns i 83 procent av stickproverna: mest i USA (94 procent), minst i Europa (78 procent). Smutsigast var vattnet från Orb Medias egna kontorskök – trots att det troddes vara extra rent tack vare två särskilda filter. Nu tros dock filtren ha varit en bidragande orsak till föroreningen.
Nyheten om att mikroplaster inte bara finns långt bort, i djuphav och bottensediment, utan även i våra kranar har fått stort genomslag. Rapporten bör dock tas med en nypa salt, anser somliga forskare.
– Den har inte granskats av utomstående, och urvalet är alldeles för litet för att dra några definitiva slutsatser, säger Marie Löf, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.
Fungerar som magneter
Däremot finns det många andra, trovärdiga studier som tyder på att vissa mikroplaster kan ha hälsoeffekter vid hög koncentration. Frågan är vad som går att göra åt problemet.
Mikroplaster bildas när plastfibrer lossnar från däck, vägar och konstgräsplaner, när vi tvättar syntetkläder och när större plastbitar hamnar i havet och bryts ner. Även skönhetsprodukter såsom kroppsskrubb, tandkräm, ögonskuggor och mascara kan innehålla mikroplast.
När plastpartiklar en gång väl hamnat i naturen går det inte att samla in dem igen, vilket kan få förödande konsekvenser. I vatten fungerar mikroplast som magneter för olika miljögifter som fäster sig vid dem och hamnar i marina djur – allt från plankton till fiskar och däggdjur – när de misstar de små partiklarna för föda. Även människor kan få i sig mikroplast när de äter skaldjur.
Forskare tror att större plastpartiklar binder miljögifter hårt till sig och går genom kroppen utan att påverka, men att mindre mikroplaster kan släppa gifterna på vägen. Det kommer att ta år innan svaren finns.
Tillsatte särskild utredare
Samtidigt väntas världens plastproduktion dubbleras under de kommande 20 åren, och i takt med att plastsoppan växer klättrar ämnet på den politiska agendan. I början av september tillsatte den svenska regeringen en särskild utredare som ska se över och föreslå åtgärder som minskar de negativa miljöeffekterna från plast. Uppdraget gick till Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.
– Plast är ett väldigt hållbart material, det är praktiskt och bra på många sätt, säger Åsa Stenmarck.
– Men frågan är om vi behöver använda plast så mycket som vi gör, till exempel i engångsartiklar.
Åsa Stenmarck har till den 1 oktober 2018 på sig att föreslå åtgärder. Men redan nu anser regeringen att mikroplast i smink bör bannlysas och förbereder ett sådant beslut. Helst vill Sverige se ett förbud på EU-nivå.
Vill se helhetsgrepp
Samtliga EU-länders regeringar har uttryckt sitt stöd för idén och bett EU-kommissionen – den enda EU-institution som kan initiera lagstiftning – att lägga ett sådant förslag inom ramen för den plaststrategi den just nu förbereder. Ändå kan det dröja innan förbudet blir av.
Kommissionen menar att det är viktigare att ta ett helhetsgrepp om plast, från tillverkning av råplast och design av plastprodukter till plaståtervinning, och att det gör liten skillnad att strypa tillförseln av mikroplaster från kosmetika.
– Vi kollar på det, men tycker att det vore bättre om industrin kunde visa andra vägar för att minska plastskräpet. Vi måste göra mer, sa EU-kommissionens Kestutis Sadauskas när han pressades i frågan under ett event som de nordiska regeringarna organiserade i somras.
Jytte Guteland, socialdemokratisk EU-parlamentariker som jobbar mycket med miljöfrågor, vill också se ett helhetsgrepp där mikroplaster tacklas genom såväl riktade initiativ såsom att minska antalet plastpåsar som lagar om avfall och hormonstörande ämnen som hjälper till att skapa giftfria kretslopp.
– Men jag tycker att EU-kommissionen har varit svag på miljöområdet under den här mandatperioden. Jag anar en vilja att gå framåt, ändå har konkreta förslag lyst med sin frånvaro. Det är alltid någon annanstans, någon annan gång som problemen ska lösas, säger hon.
Konfronteras med bilder
Andra fruktar att kommissionen är i händerna på plastindustrin. Den svenska aktivistnätverket Skiftet har tillsammans med sina europeiska systerorganisationer hyrt annonstavlor i Bryssels EU-kvarter inför en konferens om plast som drar igång på tisdag.
Tanken är att EU-ledarna ska konfronteras med bilder på en albatross som svälte ihjäl på grund av plasten i dess mage, säger Skiftets Robin Zachari.
– Vi har stora förhoppningar på EU:s plaststrategi men är rädda att den kommer att urvattnas under tryck av plastlobbyn.
