Och Åre är inte den enda ort som drabbats. Utanför Hudiksvall spårade ett tåg ur efter att regnet fått banvallen att rasa. I Örebro och Rättvik har regnet lett till översvämningar och svårigheter att komma fram. På flera håll orsakade ovädret strömavbrott. 

Infrastruktur som vägar, elnät och avlopp, som de flesta tar för given sattes ur spel av vattenmassorna – och allt talar för att ovädret Hans gav oss en glimt av framtiden.

För två år sedan kom en rapport som listar de tio områdena i Sverige där risken att drabbas av ras, skred, erosion och översvämningar är som störst. I rapporten, som togs fram av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Statens geografiska institut, pekas flera av orterna som nu drabbats ut som riskzoner. Åre, Jönköping, Göteborg och Västkusten, Örebro.

Har förbjudit nybyggen

För Göran Melin, biträdande räddningschef i Jönköping, är utsattheten ingen nyhet. Han konstaterar att det geografiska läget är en utmaning.

– Vi ligger utmed branta bergssluttningar och det har under många år skett arbete med att säkra berg och slänter, säger han.

I Jönköping drabbades en skola och ett 20-tal privata bostadshus av översvämning när Hans drog in. Delar av en väg rasade också till följd av att en vattenledning svämmat över, och flera hushåll blev strömlösa. Ändå var nederbörden lindrigare än väntat.

För att minska översvämningsriskerna har Jönköping förbjudit nybyggnation på attraktiv men skredkänslig mark. Man har även kartlagt vad som skulle ske om centrala Jönköping skulle få 100 millimeter regn på kort tid. 

– Det har varit underlag när tekniska kontoret förnyar vatten- och avloppssystemet. Man gör ett stort arbete med att separera dag- och spillvatten för att spara rören till rätt saker, säger han.

Men oavsett så skulle ett ­kraftigt skyfall få stora ­konsekvenser i kommunen i dag, enligt Göran Melin.

– Det här påverkar framför allt hela vår infrastruktur. Alla större satsningar och åtgärder görs med det här i åtanke. Vi förbereder oss successivt för en allt mer besvärlig situation. På sommaren pendlar vi ofta mellan extrem skogsbrandrisk å ena sidan och skyfall å andra sidan. Det är ju exakt det som klimatmodellerna har pekat på i många år.

Bajs i dricksvattnet

Göteborg är en av flera kommuner där avloppssystemen inte klarade av de stora vattenmängderna som Hans förde med sig. På tisdagen svämmade Göta älv över. Eftersom de mindre avloppsverken inte kan hantera mängden regnvatten rann orenat avloppsvatten – bajsvatten – ut i Göta älv, där Göteborgs stad normalt tar upp dricksvatten. Dricksvattnet tas då från andra platser, till exempel sjöar i närheten. När vattnet i älven är okej igen så återgår allt till det vanliga.

Även Göteborg har tvingats se över sin beredskap vid extremväder. De senaste fem till sju åren har kommunen jobbat med att hitta lösningar för att ta hand om riktigt stora mängder regn, berättar Jesper Persson, skyfallsspecialist på förvaltningen Kretslopp och vatten i Göteborg.

Ett skyfall är enligt SMHI:s definition minst 50 millimeter nederbörd på en timme, eller 1 millimeter på en minut.

– Vi kommer inte undan att det blir översvämningar. Det man försöker göra är att styra vattnet till platser där det inte gör så stor skada, som parker eller idrottsplatser. Ett annat sätt är att snabbt försöka leda vattnet till havet genom att bygga skyfallsledningar.

Är Göteborg bättre rustat för skyfall i dag än för sju år sedan?

– Nej tyvärr inte. Man får börja med att skaffa kunskap och bygga upp organisationen och det har vi gjort. Nu ska vi börja bygga, men det har visat sig att det kan vara svårt eftersom kommunen inte äger så mycket mark. Den mark vi äger och kan bygga på är begränsad och i regel redan bebyggd, säger Jesper Persson.

Ytterligare ett problem är att regelverk och lagar kan stoppa åtgärder från kommunens sida. Exempelvis är det fastighetsägarens ansvar att skydda sin egendom. Det gäller privata bostäder, men också samhällsviktig verksamhet som polis- och sjukhus. 

– Kommunen kan inte använda kommunala skattepengar till att skydda statlig verksamhet. Men även om polisen vore en kommunal verksamhet så hyr polisen in sig i lokaler som ägs av privata fastighetsbolag och då kan inte en kommun använda skattepengar för att skyfallssäkra privat egendom. I Danmark kan man göra det, men inte i Sverige, säger Jesper Persson.

”Inte enstaka tillfällen längre” 

Alingsås hör också till de städer som är särskilt sårbara för översvämningar och skyfall. Förra året klubbade kommunen sin första klimatstrategi. I den står bland annat hur staden ska anpassas för ett förändrat klimat med ökade skyfall och översvämningar. SMHI varnade i veckan för just det, men de stora vattenmassorna uteblev.  Säkerhetschefen Eija Suhonen pustar ut för den här gången, men säger att det är en stor utmaning att hantera stora vattenmängder på kort tid.

– Vi har ju inte byggt på det viset i Sverige, inte tänkt att vi ska kunna ta hand om så mycket vatten. I Alingsås har vi försökt att bygga bort riskerna. Det är en fördel att veta att vi är ett översvämningsområde och ha stöd från MSB och SMHI. Det gör att vi har en större medvetenhet, säger hon.

Samtidigt finns svagheter i systemet. Som att två av vägarna in i staden går via viadukter som riskerar att svämma över. Viadukterna har åtgärdats för att inte samla så mycket vatten, och arbete pågår för att öka beredskapen för skyfall.

– Det här är någonting vi kommer att få leva med. Det är inte enstaka tillfällen längre, utan det är på årlig basis som vi får räkna med stora vattenmängder, säger hon.-

---

Dagens ETC frågade boende i Sävedalen utanför Göteborg: Hur förberedda är ni för en kollaps där el, vägar eller avlopp slutar fungera som vanligt?

Annica Back, 52, och Mathias Back, 55

– Vi är inte rustade alls. Det enda är att vi bestämde oss för att ta cyklarna till jobbet i dag istället för att ta bilen och det var tur. För när jag kom till Kållered där jag jobbar var det kaos, säger Mathias.

Frida Thorell, 37 och Melker Thorell, 5

– Vi bor i ett hus utan källare och det är skönt att inte behöva tänka på översvämningar där. Men jag blir fortfarande tagen på sängen av ett sånt här oväder, det är inget man går och tänker på i vardagen. Det kanske jag kommer att göra mer på sikt, säger Frida.

Mikael Ehrin, 61 och Joel Ehrin, 15

– Om elen skulle gå så har vi inte mycket resurser alls hemma. Det här får en att tänka på att man borde testa sitt gamla stormkök. Ett sånt här regnoväder blir en påminnelse om att förbereda sig för att någonting kan hända, säger Mikael.