De första kräftdjuren söker sig till det konstgjorda betongrevet i Kosterhavet.
Bild: Vilma Ljunggren
Dagens ETC
Idag finns i princip bara två levande korallrev kvar i Sverige. För att rädda dem har 160 konstgjorda korallrev i betong nyligen sänkts ned i Kosterhavet. Förhoppningen är att locka dit fler levande koraller.
Men hur väl projektet faller ut återstår att se.
– På lång sikt hjälper ingenting om vi inte tar itu med klimatkrisen, säger biologen och författaren Fredrik Moberg.
I mitten av oktober sänktes de 600 kilo tunga konstgjorda korallreven ned i Kosterhavet. Målet är att andra marina djur ska börja växa på reven och helst av allt korallarver som kan bilda nya levande koraller inom fem år.
– Med hjälp av en undervattensrobot har vi iakttagit revmiljöer och försökt efterlikna de skrymslena och komplexiteten i havsmiljön. Nu hoppas vi att korallarver ska sätta sig där, säger Susanna Strömberg, forskningsingenjör på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet och en av de ansvariga för korallprojektet LIFE Lophelia.
”Remarkabel återhämtning”
I Sverige finns bara en korallart som bildar rev, ögonkorallen. En gång i tiden fanns det sex rev med levande ögonkoraller men som ett resultat av bland annat bottentrålning och övergödning har de skadats eller helt försvunnit. De två som finns kvar ligger i Kosterhavets nationalpark och i Väderöarnas naturreservat strax söder om nationalparken.
Vid det största revet vid Väderöarna vittnar korallgrus och döda korallrev om att det en gång i tiden funnits åtminstone 10 000 kvadratmeter levande rev där, berättar Susanna Strömberg. På 1980-talet fick man upp levande koraller där för sista gången. Kring 2000 var det helt dött men 2013 hittades återigen levande koraller där.
– Det har skett en ganska remarkabel återhämtning. Idag är det ett levande rev på 300 kvadratmeter som växer och frodas.
Det beror dels på att området har varit skyddat sedan 2001, då trålning förbjöds, men också på korallernas tacksamma reproduktion. Men hur de lyckats föröka sig i den utsträckningen är lite av en gåta. Korallerna består nämligen av en och samma individ, vilket är ganska unikt, enligt Susanna Strömberg.
– Antingen har någon hona lyckats reproducera sig utan inblandning av hane eller så har de bildat kloner av sig själva. Men vi vet sedan tidigare att koraller är väldigt flexibla när det gäller reproduktion.
Påverkan från fiske och industrier
På det andra stället där det finns levande koraller, i Säcken i Kosterhavets nationalpark, har det inte gått lika bra. De senaste 30 åren har kolonierna krympt stadigt och idag finns endast en handfull koraller kvar.
– Det är i princip utdött. När man öppnade upp för trålning plöjde båtarna rakt igenom reven och krossade dem.
Reven i Kosterhavet har också påverkats av näringsämnen som släppts ut från pappers-och träindustrier längs Idefjorden, vattendraget som bildar en gräns mellan Norge och Sverige.
Idag är alla kända områden med död och levande ögonkorall skyddade från fiske genom fiskerilagstiftningen.
”Många misslyckade försök”
Fredrik Moberg har jobbat med korallrev i 30 år och kom i somras ut med boken ”Korallernas planet”. Där belyser han bland annat hur beroende marina arter är av korallreven. Reven är deras hem, skafferi och gömställe. När de hotas, hotas fisket och därmed försörjningen för miljontals människor i världen. Tropiska korallrev skyddar även mot stormar och orkaner.
Det är dyrt och ofta förgäves om man inte gör något åt vattenkvaliteten och annan negativ påverkan.
Fredrik Moberg har följt olika försök att restaurera korallrev och anser att det generellt är svårt.
– Tyvärr finns det många misslyckade försök. Det är dyrt och ofta förgäves om man inte gör något åt vattenkvaliteten och annan negativ påverkan. På lång sikt hjälper ingenting om vi inte tar itu med klimatkrisen.
Det stora hotet mot korallreven på global nivå är klimatupphettningen och havsförsurningen, enligt Fredrik Moberg. När koldioxid från atmosfären tas upp av haven blir det surt i vattnet och svårt för korallerna att bygga upp sitt kalkstensskelett.
”Lite som trädgårdsarbete”
Men ett exempel där restaureringen lyckats över förväntan är ett korallrev utanför den indonesiska ön Pulau Bontosua. Innan de förstördes av dynamitfiske på 1990-talet hittades några av världens mest färgstarka och mångskiftande korallrev här.
Att återställa koraller är lite som trädgårdsarbete – det räcker inte att bara plantera dem och sedan låta dem vara – du måste fortsätta att ta hand om dem när de växer.
Restaureringen gick ut på att fästa levande koraller på sandtäckta, stjärnformade stålramar. Inom fyra år började de restaurerade reven växa i samma takt som närliggande levande rev.
– Vi blev förvånade över hur snabbt det var möjligt för korallerna att växa och för revet att återhämta sig, säger Tim Lamont, marinbiolog vid Lancaster University deltog i projektet.
En orsak till framgången var det goda samarbetet med lokala aktörer – som inte bara var med vid utplanteringen av korallerna utan även efteråt.
– Att återställa koraller är lite som trädgårdsarbete: det räcker inte att bara plantera dem och sedan låta dem vara – du måste också fortsätta att ta hand om dem när de växer.
En annan orsak till framgång, förklarar han, var att det fanns tillräckligt med levande koraller som kunde användas för återplantering och att det gick att fästa stålställningarna i havsbotten.
– Resultaten är verkligen uppmuntrande. De visar att när förhållandena är rätt och människor anstränger sig för att återställa ekosystem kan vi reparera en hel del skador och hjälpa naturliga livsmiljöer att återhämta sig.
”Fina nya hem för organismer i havet”
Susanna Strömberg poängterar att det är betydligt lättare att återplantera korall i tropiska rev, eftersom det finns fler studier och forskning kring vilken typ av ytor korallarverna behöver för att de ska bilda nya kolonier.
– Tropiska larver sätter sig efter några dagar. I vårt klimat behöver man hålla dem i liv i fem veckor innan de sätter sig.
Men tekniken utvecklas hela tiden. Idag finns undervattensrobotar som kan plocka korallerna, vilka sedan kan sättas in i labb.
De konstgjorda betongreven har sänkts ned på sex platser i Kosterhavet på 70–110 meters djup.
Hur stora chanserna är att det finns nya korallrev om fem år är svårt att säga, enligt Susanna Strömberg. Att korallerna på Väderöarna visade sig vara klonade tyder på att det inte finns korallarver i omlopp.
– Om det inte dyker upp några kanske vi får plantera ut koraller som tagits fram i labb. Men oavsett kommer de konstgjorda reven att bli fina nya hem för andra organismer i havet, som koralldjur, mjukkoraller, svampdjur, trollhummer, krabbor och fisk.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.