– Jag som bor i Norge – som mer är ett oljesällskap än ett land och som hör hur samtalet om olja förs – är inte förvånad över utvecklingen, säger Martin Norman, chef för Hållbarhet och finans hos norska Greenpeace.

– Med tanke på Parisavtalet borde det ju vara galenskap att investera nu.

250 miljarder

Jämfört med i år väntas ökningen landa på ungefär 250 miljarder kronor. Det är en handfull av världens största bolag, däribland amerikanska Exxon Mobil och Chevron, som har uppgett att de kommer att öka utgifterna för att kunna utveckla och öka förtjänsten från sina mest produktiva fält inom skifferolja och -gas. 

De stora satsar

Rapportförfattaren Angus Rodger, som nyhetsbyrån Reuters talat med, påpekar dock att de flesta av bolagen kommer att försöka hålla investeringarna i nivå med tidigare år.

Att flera bolag sagt att deras investeringar ligger kvar på tidigare nivåer innebär inte att sökandet efter olja och gas och utvinningen av dessa behöver stagnera. Besparingar, nedskärningar och lägre kostnader för bland annat borrning gör att bolagen kan göra mer för sina pengar än för några år sedan, innan oljepriset kraschade och det blev svårare att få lönsamhet i utvecklingen av nya fält.

Nästa år väntas därför antalet nya, stora fält – det vill säga med minst 50 miljoner fat olja eller gas – öka till 50, att jämföra med 40 i år och 10 miljoner fat år 2015. 

Det är gas som står i fokus, med ett förväntat rekordhögt antal projekt som kretsar kring flytande naturgas LNG. Bland dessa finns ryska projektet LNG-2 i Arktis, minst ett stort projekt i Moçambique och tre större projekt i USA. Tillsammans kommer dessa att stå för en dryg tiondel av 2019 års totala investeringar i gas och olja.

– Stjärnorna ligger rätt för LNG, för storbolagens aptit, efterfrågan på lång sikt och kostnader. Men det är enorma investeringar det handlar om, och förtroendet hos dem som investerar kan komma att vackla om det börjar dyka upp tecken på kostnadsinflation, en global recession och fallande priser, säger Angus Rodger till Reuters.

På tvärs med verkligheten

Den totala summan 3 800 miljarder i investeringar låter kanske astronomisk, men ligger i lä jämfört både med toppåret 2014, då industrins investeringar upstream nådde nästan 7 000 miljarder kronor, och med de 5 500 miljarder kronor som olje- och gasbolagen själva tror behövs för att möta efterfrågan. Detta sistnämnda kan enligt Angus Rodger förklaras dels genom en global efterfrågeökning, dels genom en naturlig nedgång i fossilflödet från äldre fält. 

Men enligt Martin Norman vilar oljeindustrins förväntningar på felaktig grund.

– Det är intressant att de baserar sina kommande investeringar och förväntningar på världens kommande behov på siffror från World Energy Outlook, men det är ganska mycket i rapporten som inte stämmer med verkligheten. De har tydligen missat hela energirevolutionen och Parisavtalet och att fler och fler investerare säger att vi inte kan förbruka så mycket olja som vi gör, att det inte är rätt väg att vandra, säger han.