Inga sanktioner

Sammantaget innebär det här att importen av kärnbränsle från Ryssland till EU i ekonomiska termer mer än fördubblades förra året jämfört med året innan, från 280 miljoner euro (motsvarande 3,2 miljarder kronor) till 686 miljoner euro ( 8 miljarder kronor). I materiella termer motsvarar det en ökning av importen från 314 ton 2022 till 573 ton i fjol. Även Bulgarien importerar ryskt kärnbränsle men i vilka volymer framgår inte av tillgänglig statistik. Bellona uppskattar att Bulgariens två sovjetiska kärnkraftsanläggningar bör innebära ett importbehov av omkring 50 ton per år. 

Den kraftigt ökade importen till EU beror enligt Bellonas undersökning på att länderna fyller på lagren snabbare än planerat innan kontrakten med den ryska statliga leverantören TVEL löper ut för att klara en övergång till andra leverantörer. Utvecklingen är en konsekvens av den osäkra situation som uppstått i spåren av Ukraina-kriget och är möjlig eftersom import av kärnbränsle från ryska statliga TVEL inte är belagt med sanktioner inom EU.

Ungern mot importstopp

Enligt finska halvstatliga Fortum coopration, som äger Kärnkraftverket Loviisa i Finland, har diskussioner om att säkra kärnbränsletillgången förts redan före Rysslands fullskaliga invasion. Finland har skrivit kontrakt med Westinghouse i Västerås om leveranser av en ny typ av kärnbränsle. Övergången till nya västerländska leverantörer kommer att ske 2027-2030. Ungern är det enda av de fem länderna som inte har några planer på att sluta köpa ryskt kärnbränsle.