Vi står inför gigantiska utmaningar med klimathot och utarmning av biologisk mångfald. Båda måste betraktas tillsammans, då klimatmodeller bygger på fungerande ekosystem som kolsänkor och kollager. Det menar undertecknare av en av de vinnande motionerna på Klimatriksdagen 2022.
– All statlig skogsmark bör i första hand användas till att gynna det allmännas bästa och kollektiv nytta, det vill säga som kollager och för att gynna biologisk mångfald, ekosystemtjänster, rekreation och urfolks rättigheter, förklarar skogsbiolog Sebastian Kirppu, en av motionärerna.
Sverige har genom den europeiska landskapskonventionen (ELC) förbundit sig att genomföra en politik där landskapets värden och särdrag kartläggs och beaktas. Konventionen lyfter fram landskapet som en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar.
– Men konventionen har aldrig implementerats i Sverige, konstaterar Sebastian Kirppu.
Enligt EU:s strategi för biologisk mångfald till år 2030, ska minst 30 procent av landytan och havet skyddas i EU. Alla återstående urskogar och naturskogar i EU ska skyddas strikt, liksom områden med mycket högt värde eller mycket hög potential för biologisk mångfald. Även betydelsefulla områden av skadade och kolrika ekosystem ska återställas och minst 30 procent av livsmiljöerna och arterna ska uppnå gynnsam bevarandestatus eller åtminstone uppvisa en positiv utveckling. Motionärerna vill därför att statens skogar används till det allmännas bästa.
– Dagens situation, där cirka 2 000 skogslevande arter är rödlistade, samtidigt som endast omkring sex procent av den produktiva skogsmarken är formellt skyddad i Sverige, gör mig mörkrädd, säger Sebastian Kirppu.
Staten äger totalt cirka 15 procent av den svenska produktiva skogsmarken, främst via skogsbolaget Sveaskog, men också via Fastighetsverket och Fortfikationsverket. Klimatriksdagen vill att de skogarna skyddas.
– Svenska staten måste ta sitt ansvar för att landet Sverige ska nå internationella miljömål. Genom att skydda statens skogar kan vi börja göra nytta för den biologiska mångfalden, klimatet och oss människor, säger Sebastian Kirppu.
Han konstaterar att det finns ett folkligt stöd för en sådan politik. 2019 krävde drygt 45 000 privatpersoner och 23 miljöorganisationer i kampanjen ”Vår skog” skydd av samtliga skyddsvärda skogar som Sveaskog förvaltar. Och enligt en undersökning av Världsnaturfonden anser åtta av tio svenskar att det är viktigt eller mycket viktigt att skydda skogar med höga naturvärden från att huggas ner.
