Westerlund (MP): Turkiets agerande måste få konsekvenser

Ungefär en timme innan start stod Ulrika Westerlund och Jonas Sjöstedt utanför rättegångssalen. Man fick nästan trängas, och en del i det stora uppbådet var oroliga att inte få plats. Förutom politikerna väntade där turkiska oppositionella, branschorganisationer, en ivrig presskår, och tre svenska fackförbund. Alla där för samma sak: Rättegången mot Dagens ETC:s medarbetare Joakim Medin.

Dagens ETC träffar nyss hemkomna Ulrika Westerlund på riksdagskontoret. Hon berättar om en rättegång som klart och tydligt var ett politiskt spel snarare än riktig rättsprocess.

– Och då blir politisk närvaro viktig.

Hon åkte till Turkiet som en markering och för att bevaka händelseförloppet med egna ögon. Förhoppningen är att närvaron ökar sannolikheten för en rättvis prövning.

– Eftersom allt är lite av ett maktspel är solidaritetshandlingar viktiga. Sverige ska visa tydligt att vi inte glömmer Joakim Medin, och att fallet har fått stor uppmärksamhet. Signalen till Turkiet är att han måste släppas, och att allt måste gå rätt till.

Cirkulerande vakter

Personligen känner hon också tillhörighet till fallet, både som tidigare journalist men också i sitt engagemang för hbtqi-aktivister, som fängslats och behandlats illa i andra länder.

– Hur hbtqi-rörelser behandlas hänger nästan alltid ihop med utvecklingen för exempelvis journalistkåren. Det brukar sammanfalla, där hbtqi-aktivister ibland är kanariefågeln i gruvan. Man brukar ge sig på dem först, och sen fackföreningar och journalister, och så vidare. Och Turkiet har verkligen gett sig på hbtqi-rörelsen också.

Själva rättegångssalen var ganska liten. Inne stod tre långa träbänkar som fylldes på väldigt snabbt. Högt upp på väggen syns Joakim Medin på en stor skärm, på videolänk från fängelset. Vid presidiet satt domaren och åklagaren bredvid varandra med advokaterna på sidan och den auktoriserade tolken mittemot.

– Han gjorde inte ett så bra jobb, säger Westerlund om tolken.

Tolken missade viss information och gav felaktiga uppgifter om att Joakim Medin skulle ha två barn sedan tidigare. Efter ett par missförstånd och turbulens tystnade tolken medan Joakim Medins advokat fick tolka allt mer. Alla verkade tycka att det var en bättre lösning.

Strikt fotoförbud råder inne i salen, och vakter cirkulerade runt åhörarna under hela rättegången.

”Tydligt att han hade en plan”

För Ulrika Westerlund verkade Joakim Medin lugn och samlad. Fokuserad på det framför honom. Han såg ut precis som på pressbilderna som kablats ut; välkammad och i en blå skjorta. Och han talade tydligt om hur han förvägrats grundläggande rättssäkerhet.

– Inledningsvis hade han en ganska lång historia om häktningen. Han ville ge en ordentlig bild av att han aldrig fick information om varför han blev plockad åt sidan, varför han anhölls och hur fel saker gjordes.

Den första advokaten som Medin fick träffa var inte en advokat utan en turistguide som försökte sälja in guidade turer till den gripna journalisten. 

Och när Joakim Medin hade fått ett papper som de ville att han skulle skriva under var det på turkiska. Han vägrade. Då skrev en annan person under i Joakims namn.

– Ingen förklarade vad allt handlade om, och hela läget var absurt. Det var väldigt tydligt att det absolut inte gått rätt till. Och det var tydligt att det var viktigt för Joakim att få ge hela den bilden och säga det högt i salen, säger Ulrika Westerlund.

Under rättegången gick försvarsadvokaterna noggrant igenom hur journalister och redaktörer jobbar. Vem som väljer bilder. Hur svensk pressfrihet och yttrandefrihet fungerar. Och hur absurt det är att Joakim Medin ens står åtalad. 

– För saker som han inte gjort överhuvudtaget. Han har inte gjort något. Det är så absurt i grunden. 

Om man är pragmatiskt lagd, säger Westerlund, så är man glad och nöjd med att Joakim Medin dömdes till villkorlig dom. Det är bättre än ett fyra år långt fängelsestraff.

– Men om man har ingången att han sitter i turkiskt fängelse för något som inte är ett brott, som är min ingång, så blir det dubbelt. Jag förstår att det kanske var bästa möjliga utkomst givet situationen. Men principiellt borde han naturligtvis inte vara där alls. 

Hur ser du på Turkiets agerande, ett land som är Sveriges allierade i Nato? 

– Det är en knepig situation att vi är allierade med stater som inte fullt upp står upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Det är väldigt knepigt. 

Miljöpartiet driver inte ett utträde ur Nato, men är kritiska mot Turkiets och Ungerns ultimatum under medlemsprocessen och Sveriges inträde i försvarsalliansen.

– Det var problematiskt att man ställde olika krav på Sverige, det finns inget annat att säga om det. Nu försöker vi göra det bästa av situationen, och man får hoppas att vi åtminstone kan vädja till att vi är just allierade. Att Ulf Kristersson vädjar till Erdogan och tydligt säger att det är försvårande för våra relationer att de har fängslat en av våra journalister. Det måste framföras. 

Sen måste man vara strategisk för att inte riskera att förvärra läget, säger Ulrika Westerlund. Hårda tag och tuffa bud är inte alltid det bästa.

– Man ska absolut inte vara tyst och lägga sig platt. Man ska vara tydlig med var man står, men också ha örat mot marken i relation till de som känner till situationen som bäst i det berörda landet. 

Skadar relationen med Sverige

Åtalet mot Joakim Medin och Turkiets agerande har redan skadat relationen med Sverige, säger Ulrika Westerlund.

– Det här är djupt problematiskt. Jag är mycket upprörd över agerandet att de har fängslat en av våra journalister, även om det inte är oväntat givet hur Turkiet agerar generellt just nu. Vi ser det som självklart att Joakim Medin ska släppas, helst innan nästa rättegång ska hållas. Eftersom han inte har gjort sig skyldig till något brott. 

Att åka ner till rättegången är den handling i Westerlunds politiska karriär som genererat absolut mest reaktioner från omgivningen. 

– Gamla bekanta och alla möjliga har hört av sig. En klassföreståndare och en gammal klasskompis från gymnasiet som jag inte träffat sen jag tog studenten 1991. Det är uppenbart att Joakims fall engagerar väldigt många. 

Det handlar om att många ser det turkiska agerandet som solklart felaktigt, tror hon.

– De tänker nog att så här får man absolut inte göra. Det är en grundbult och många blir nog provocerade av tanken på den här personen som sitter fängslad utan att ha gjort något som helst fel. Det uppfattas som en större principiell fråga samtidigt som Joakim uppfattas som en vanlig kille som bara gör sitt jobb.

Ulrika Westerlund hoppas att det inte blir en andra rättegång. Men om den blir av siktar hon på att åka ner och bevaka även den på plats i Turkiet. 

– Det är väldigt viktigt att vi fortsätter vara tydliga med att vi absolut inte har glömt bort honom, och att det inte är okej att han sitter i fängelse. Liksom, släpp honom bara.