I dag presenterar utrikesminister Margot Wallström regeringens utrikesdeklaration, det vill säga kommande prioriteringar inom utrikespolitiken. Riksdagsdebatten kan ses live via riksdagens hemsida här nedan.
Den globala säkerhetspolitiken, och Sveriges roll i denna, var ett framträdande tema under presentationen.
– Omvärlden befinner sig i en paradoxal tid med snabba och stora förändringar. För tio år sedan var bara hälften så många människor på flykt i världen. Ryssland hade inte försökt ändra på Ukrainas och Georgiens gränser, och Brexit var inte ett diskussionsämne.
– Det kom inga tweets från USA:s president, för Twitter hade då precis skapats.
Wallström påpekade att snabba förändringar kan sprida rädsla, men också att 120 människor varje minut lämnar extrem fattigdom.
– I vår samtid samsas de mörka molnen med ljusglimtar på himlen.
EU en viktig arena
Utrikesministern lade också stor tyngd vid Sveriges roll i det globala fredsarbetet, och pekade på att EU är en viktig arena för dessa frågor.
– Det är vår viktigaste utrikespolitiska arena. Sverige ska aktivt verka för att stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Vi välkomnar ett utvecklat samarbete mellan EU och Nato, och vill se en stärkt samverkan med FN.
– Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl. Den förutsätter en bred och ansvarsfull säkerhetspolitik.
Andra teman under talet var Turkiet, där Margot Wallström sade att den politiska utvecklingen i landet är oroande men att ett samarbete är fortsatt av strategisk betydelse för EU.
– En återupptagen fredsprocess som löser den kurdiska frågan är nödvändig.
Utrikesministern tog även upp situationen i Palestina. Därutöver påpekade hon att Sveriges feministiska utrikespolitik har gjort skillnad i omvärlden.
– Vårt bidrag har bland annat lett till stiftandet av lagar som stärker kvinnors rättigheter i många länder, samt att hundratusentals kvinnor har undgått osäkra aborter. Priorteringen av sexuell och reproduktiv hälsa har förstärkts.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Andra röster
Dagens ETC frågade, innan utrikesdeklarationen, sex andra röster om vilken inriktning de skulle vilja se i utrikespolitiken.
Det Vänsterpartiets utrikespolitiske talesman Hans Linde framför allt önskar sig är ett stopp för vapenexport till diktaturer och krigförande stater.
– Det går inte att med trovärdighet vara en röst för mänskliga rättigheter, feminism och fred om man samtidigt beväpnar några av vår tids hårdaste diktaturer, säger han.
Från LO:s håll handlar önskemålen om att fortsätta på den inslagna, feministiska vägen men låta den göra ännu större avtryck och införliva den i hela den utrikespolitiska strategin.
– Rent konkret vill vi att arbetet med Global Deal (se faktarutan) intensifieras och att resurser avsätts för att främja demokratisering och utveckling, säger Oscar Ernerot vid LO:s internationella enhet.
Även Svenska freds fokuserar på feminism och vapenhandel, där ord måste omsättas i handling.
– Det är krigen som måste stoppas, inte människorna som flyr från dem. Mer resurser bör läggas på långsiktighet, inkludering, fredsbyggande och medling, istället för på upprustning och ökad gränsöver-vakning, svarar ordförande Agnes Hellström.
"Stärk yttrandefriheten"
Läkare utan gränsers humanitäre rådgivare Pieter-Jan van
Eggermont svarar med en lång lista på frågor som borde prioriteras: Syrien, Jemen, Irak, Nigeria, Sydsudan, säkra och lagliga flyktvägar, samt den underbelysta flyktingkrisen i Tanzania.
– Mer fokus än någonsin behövs på effektiv, snabb och behovsbaserad humanitär respons och förbättrat humanitärt tillträde i synnerhet i konflikter, säger han.
Svenska PEN varnar via generalsekreterare Anna Livion Ingvarsson å sin sida för att mänskliga rättigheter är på tillbakagång runt om i världen.
– Yttrandefriheten måste stärkas. I Mexiko har vi kriminella grupper, i Ryssland och Turkiet är det nationalistiska och alltmer auktoritära regimer, i Saudiarabien och Iran är det religiösa makthavare. Människor tystas och därmed kvävs de demokratiska processerna.
Även Amnestys pressekreterare Ami Hedenborg svarar med en lång lista på prioriterade åtgärder: Krigsbrott i Syrien, behovet av långsiktigt arbete för ansvarsutkrävande, stöd för organisationer i civilsamhället, fokus på våld mot kvinnor och en reformering av FN:s säkerhetsråd.
