Veckans fråga: Vad händer om naturen får rättigheter?

De senaste åren har floder och ekosystem, ibland annat Indien och Nya Zealand fått status som juridiska personer, vilket gör att de skulle kunna driva tvister i domstol. Organisationsforskaren Viktorija Kalonaityte har forskat om hur naturen kan ges en röst i politiska processer. Hon betonar att hennes forskning inte utgår ifrån floder med rättigheter, utan att hon snarare landade där som en slutsats.

– Jag studerade den radikaldemokratiska tanke som filosofen Jaques Ranciere förespråkar och därigenom landade jag i det här med att ge naturen juridiska rättigheter, säger hon till ETC.

– Jaques Ranciere skriver om avpolitiseringen av dagens politik. Fältet för politiska möjligheter är på förhand givet och de debatter som äger rum handlar mest om förhandling inom detta fält. Hans tes är att för att utvidga demokratin behöver man förnya den politiska processen, genom att nya frågor och nya aktörer kommer in. När det gäller klimatfrågan är problemet som återkommer, både i forskningen och i debatten, att vi inte verkar kunna prioritera långsiktiga klimatfrågor över kortsiktiga sociala och ekonomiska frågor. Om man tittar på det vetenskapsfilosofiskt så är vi väldigt fast i att dela upp natur och kultur i två helt skilda sfärer.

Vad händer då om man istället försöker inkludera naturen som en aktör och en röst i den här processen?

– Det är ett exempel på hur man istället för att se sig själv överlägsen naturen, tillåter naturen att vara en jämlik part i den politiska processen.

Vem ska företräda ekosystemens intressen?

– Det är en bra fråga. Det kan se olika ut, beroende på juridiskt system. Hur vi äger och förvaltar naturen förändras om naturen får personstatus. Det finns inga självklara svar. Diskussionen om floders rättigheter måste ses som ett första försök att integrera naturen och kulturen, snarare än en färdig strategi.

– Nu har vi några konkreta fall som måste följas upp. Vi vet ännu inte vad det kommer att innebära. Kommer det påverka den extremt djupt rotade föreställningen att naturen är något vi äger och förvaltar, det återstår att se.

2017 fick glaciärerna på Himalaya personstatus av en indisk domstol. Himalayas glaciärer smälter till följd av de globala klimatförändringarna. Finns det någon diskussion om hur man kan ta det här globalt?

– Forskaren Bruno Latour skriver om hypotetiska scenarion där många ekosystem skulle ha rättigheter som juridiska personer. Han visionerar ganska utopiskt om något liknande internationella klimatmöten, men de som möts är inte längre bara nationer, man har också representanter för olika ekosystem, havsrepresentanter, skogsrepresentanter. Den politiska terrängen ritas om. Många gånger är de långsiktiga klimatintressena något som kan vara i konflikt med våra kortsiktiga socioekonomiska intressen. Men det är viktigt att poängtera att diskussionerna är intellektuellt explorativa, snarare än konkret politiska.