– Jag tror det vi ser nu är början på en utveckling som kommer att bli helt förskräcklig om man inte stoppar besparingarna på assistansersättningen fort som ögat. Detta baserar jag dels på det som Socialstyrelsen skriver men också på det jag hör från RBU:s medlemmar: Att när man som förälder inte får det stödet man måste ha då orkar man inte längre, då blir det till slut att man tvingas lämna bort sitt barn.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Enligt Socialstyrelsens rapport är det än så länge få fall där barn har placerats på boenden, vad är det som gör att det kan finnas en eftersläpning?
– Jag tror inte vi har sett den fulla effekten av den dramatiska förändring som inträffade för ungefär ett och ett halvt år sedan, när försäkringskassan slog till alla bromsar och avslog assistans på ett sätt de inte hade gjort tidigare. För de flesta föräldrar är det otänkbart att lämna bort sitt barn, och därför blir det en eftersläpning. Man kämpar in i det sista för att ha sitt barn hemma, men till slut kommer en punkt då man känner att det inte går längre.
Vad behöver ändras?
– Man behöver komma tillbaka till det som var tanken med LSS och assistans: Att personer med omfattande funktionsnedsättning ska kunna leva fullt ut i samhället och att barn ska få växa upp så likt andra barn som möjligt. Det duger inte att pengar är det enda som styr vad människor får, det måste handla om vilka behov man har. Det var kärnan i lagen från början och för att komma tillbaka dit är det några olika rent praktiska saker man behöver göra.
– En sådan sak är att om man äter sin mat via en knapp på magen som många barn med en omfattande funktionsnedsättning gör, då bedöms det som sjukvård vilket inte är assistansgrundande. Den bedömningen måste man ändra, för säg till exempel att man har ett barn med en CP-skada, om det barnet får föda genom en knapp i magen så är det ändå barnets friska tillstånd.
Är de förändringar som regeringen har föreslagit tillräckliga?
– För en månad sedan presenterade regeringen ett nödstopp för tvåårsomprövningar, något som RBU har krävt länge. Omprövningarna har gjort att många människor har fallit ur det här systemet under lång tid. Det är bra att de stoppas, men det hjälper inte dem som redan har förlorat assistansen. Så nej, det man har gjort hittills räcker inte på långa vägar.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.