Nooshi Dadgostar har surrats vid masten

Ombudet skulle ställa sig bakom partistyrelsens förslag att gå ut hårt i valplattformen med krav på att Vänsterpartiet ska släppas in i regeringen om det blir en rödgrön seger i september. Inte för att han egentligen ville. Utan för att det kändes som ett måste. Frågan var redan avgjord, av partiledningen medialt. 

Konstigt av partiledningen, tyckte ombudet, att kommunicera det externt innan det var fullt ut förankrat internt. 

Konstigt, eller taktiskt. 

Om man vill få som man vill.

Trots att det fanns ett gäng motioner som på olika sätt ifrågasatte linjen att inte bara kräva att bli insläppta i regering, utan att också rösta rött till alla regeringar som V inte sitter i, blev det ingen debatt. Det blev inte ens votering. 

Till skillnad från Vänsterpartiets kongress för två år sedan, när ett nytt partiprogram skulle antas, fanns det ingen upprorisk falang bland ombuden som satt och hojtade och gjorde det svårt för partiledningen och partistyrelsen. 

Då krävde de upproriska sluten omröstning när Nooshi Dadgostar skulle väljas om som partiledare, trots att det inte fanns någon motkandidat, bara för att 26 ombud skulle få markera genom att lägga ned sina röster. När Nooshi Dadgostar valdes om i Örebro gick det ett rungande ja genom lokalen. 

Bråkiga element har lämnat – eller tvingats lämna – partiet de senaste åren. Nu är det regeringsduglighet som gäller. Och valkongressen i Örebro var bara formalia på vägen. 

Vänsterpartiet är det enda partiet, vid sidan av Sverigedemokraterna, som ännu inte har fått sitta i regering, som ett ombud uttryckte det. Det sällskapet vill man inte befinna sig i. Samtidigt är det just det sällskapet som Vänsterpartiet kan komma att hamna i när partiet förbinder sig till att rösta nej till alla regeringar som V inte ingår i. 

Socialdemokraterna förhåller sig kyligt till V:s krav och blickar hellre högerut. Centerpartiet är direkt avvisande. Just nu är det inget som tyder på att de blivande riksdagsledamöterna från V kommer att få rösta ja till en regering med vänsterpartistiska ministrar. Snarare kommer de, tillsammans med SD:s ledamöter, att få rösta nej till en S-ledd regering och därmed öppna för ännu en högerregering. 

”Låt oss surra fast Nooshi vid masten”, sa ett ombud från Göteborg. Nu sitter hon där. Surrad med dubbla trossar. Men det har hon redan gjort ett tag. Om fartyget kommer att segla in i den socialdemokratiska hamnen eller om det blir en evighetslång, ensam seglats på ett högerhav återstår att se.